Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Hela familjens liv förändrades efter stroken
Tommy vaknade en morgon och kunde inte lyfta ena armen. För hans fru Berit var det ovissheten som var värst. Och Gunnels man blev hjärntrött efter sin stroke. Gemensamt för alla tre är att de nu vill stötta andra som går igenom samma sak.
Därför har strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving
Strokedagen 14 maj: Från att tidigare ha varit patienterna med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatient fått ett helt nytt fokus. -Det är de patienter vi ofta kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving
Ge fler chans till livskvalitet, även efter stroke
Neuro skriver en debattartikel för att uppmärksamma internationella strokedagen den 14 maj 2019. Vår ambition är att lyfta den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen.
Strokedagen 14 maj: se videoklipp om Thomas resa att lära sig gå igen
Thomas fick en massiv stroke för två år sedan och läkarna trodde inte han skulle överleva. Men det gjorde han med besked. Nu lär han sig gå igen. Bland annat genom ett forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus där exoskelett används i gångträning.
Avancerad teknik räddar strokepatienter
Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats en hel del under åren.
Undernäring hos äldre med neurologisk sjukdom
Vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet ställs mycket på ända som kan ha en stor inverkan på vårt ätande och därmed på vår hälsa, vilket i sin tur kan leda till undernäring. Neurologiska sjukdomar och åldrande är vanliga orsaker till undernäring.
Europeiska Strokedagen
Europeiska Strokedagen arrangeras årligen den andra tisdagen i maj. I år 2024 infaller den på tisdag 14 maj med temat "Stroke Mitt i Livet". Läs mer om diagnos (AKUT-testet), behandling och rehabilitering vid Stroke.
Klart med ambulansflyg för finska strokepatienters trombektomi i Umeå
Nu är avtalet klart om att ta emot strokepatienter med ambulansflyg från finska Österbotten för behandling med trombektomi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Patientantalet i Umeå behöver ökas och transporttiden till behandling för en patient med stroke i finska Vasa, minskar avsevärt.
Miljoner till att utveckla Nelms metod
Simklubben Poseidon, Swedish Center for Aquatic Research och Furuboda folkhögskola har fått nästan 5,2 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för att driva projektet ”Nelms metod för ökad rörelseförmåga hos personer med funktionsvariationer”. Projektet kommer pågå i 3 år, med start från 1 januari 20