Ryggmärgsskador
Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.
När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.
Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.
Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada.
Forskning
Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.
När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.
På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis
Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik
Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.
"Det finns fortfarande en del okunskap hos allmänheten"
Cerebral pares eller CP, betyder förlamning orsakad av en hjärnskada under fosterlivet eller tidigt i livet. Många symptom ryms i begreppet. Inför internationella CP-dagen bad vi Lena Ericson berätta om hur hon ser på dagen och om hur det kan vara att leva med diagnosen.
Medicinskt ABC om Traumatiska halsryggsskador
Det är viktigt att tidigt uppmärksamma patienter med halsryggsskador då de kan orsaka svåra neurologiska funktionshinder, kraftigt nedsatt livskvalitet för den enskilde och stora kostnader för samhället. Nästan lika viktigt är det att på ett säkert sätt kunna »fria« patienter utan sådan skada i halsryggen.
Forskning om ryggmärgsskada
Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro varje år fördela medel till forskning som gör skillnad för personer med neurologiska diagnoser.
My: ”Livet är inte slut för att jag sitter i rullstol”
En vacker sommardag 2016 förändrades livet för alltid för My Andersson. En bilolycka gjorde henne förlamad från bröstet och ner. Sedan dess är hon rullstolsburen. Men hon bestämde sig tidigt för att göra det bästa av situationen. På allas.se berättar hon själv om hur hon lever idag.