Ryggmärgsskador
Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.
När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.
Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.
Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada.
Forskning
Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.
När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.
På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis
Ny avhandling om vuxna som lever med ryggmärgsbråck
Martina Bendt är doktorand vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska institutet. Hon har forskat om vuxna personer som lever med ryggmärgsbråck.
Avhandling om elever med rörelsehinder som upplever utanförskap
Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Forskaren Emil Bernmalms avhandling, vid Lunds universitet, visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process:
Radiotips: Girls on wheels
Fem unga tjejer i rullstol. Funk i P1 har gjort en serie radiodokumentärer om gänget som kallar sig "Girls on wheels".
Valjeviken – tröst efter traumat
När soldaten Tomas Carlsson råkade ut för en trafikolycka och hamnade i rullstol ställdes livet på ända. Att hitta tillbaka till en meningsfull tillvaro var ingen självklarhet. Men Neuros familjevecka i Valjeviken i Sölvesborg innebar att han kunde semestra med sin son. Så här berättar han om vad veckan betydde för honom.
Här får fysioterapeuterna behandla spasticitet med botox
I Region Norrbotten har fysioterapeuter tagit över läkaruppdraget att behandla spasticitet med läkemedelsinjektioner. En lyckad "kompetensväxling" enligt en intervju på Fysioterapi.se.