Ryggmärgsskador
Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.
När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.
Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.
Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada.
Forskning
Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.
När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.
På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Elektrisk stimulering hjälpte tre ryggmärgsskadade att gå och cykla
Läkartidningen berättar om tre förlamade män som bedömts ha fullständiga ryggmärgsskador men som kunde gå och cykla efter elektrisk stimulering av ryggmärgen. Mikael Svensson, professor i neurokirurgi vid Karolinska institutet, tycker dock enligt Läkartidningen att fynden ska tolkas försiktigt.
Rollatorer vanligaste hjälpmedlet i Sverige
Socialstyrelsen har för första gången samlat statistik över förskrivna hjälpmedel. Kartläggningen visar att det är fler kvinnor än män som får hjälpmedel förskrivna. Och vanligaste hjälpmedlet är rollatorn.
Ny avhandling om urinvägskomplikationer hos patienter med traumatisk ryggmärgsskada
Hallå där, Elisabeth Carlsson Farrelly, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik, NVS. Den 16 december försvarar du din avhandling ”The Stockholm Spinal Cord Uro Study”. Vad handlar den om, undrar Neurologi i Sverige?
ABC om Cervikal myelopati
Cervikal myelopati karaktäriseras av balanssvårigheter och klumpighet i armar och ben. Den tidiga symtombilden förväxlas ofta med ett normalt åldrande. Utan kirurgisk behandling förvärras ofta symtomen med oåterkallelig neurologisk påverkan som följd.
Nu är dragkampen om vård vid ryggmärgsskada avgjord
Det har varit en lång dragkamp mellan regionerna om det nationella uppdraget för att bedriva ryggmärgsskadevård. Men nu är beslutet fattat: Valet faller på Stockholm, Skåne, Västerbotten och Västra Götalandsregionen.