Ryggmärgsskador
Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulser mellan hjärna, muskler och hud. Symtomens omfattning beror på var ryggmärgsskadan uppstår. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.
När en ryggmärgsskada har inträffat och impulsöverföringen i riktningarna till och från hjärnan har upphört så blir man förlamad. Graden av förlamning beror på var skadan är lokaliserad samt hur mycket av ryggmärgen som är förstörd.
Ryggmärgen kan vara helt skadad och då talar vi om en komplett ryggmärgsskada, eller delvis satt ur funktion, vilket leder till en inkomplett ryggmärgsskada. Man kan också födas med en ryggmärgsskada, ett så kallat ryggmärgsbråck.
Traumatisk ryggmärgsskada, är en ryggmärgsskada som uppkommit till följd av kraftigt yttre våld (trauma) oftast vid olyckor. Men en ryggmärgsskada kan också bero på sjukdom eller medfödd skada.
Antalet förvärvade traumatiska ryggmärgsskador har varit relativt konstant de senaste 40 åren och är ca 150 nya fall per år i Sverige. Ungefär lika många personer drabbas av en icke-traumatisk ryggmärgsskada. I Sverige lever knappt 6 000 personer med en ryggmärgsskada.
Forskning
Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen. Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.
När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen.
På bakteriologen på Karolinska Universitetssjukhuset bedrivs även forskningsprojekt med huvudsyfte att minska antalet urinvägsinfektioner för patienter med ryggmärgsskador.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling verkställande direktör Stiftelsen spinalis
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Kent i både DN och Reflex om hantering av sin smärta och inkontinens
Neuromedlemmen Kent Revedal lever med både inkontinens och långvarig neuropatisk smärta sedan olyckan 2010. Han har lärt sig att hantera sina utmaningar och vill energiskt hjälpa andra. Han porträtteras nu i både Reflex Magasin och Dagens Nyheter och Neurofonden bidrar till forskning om smärtorsak.
Behandling av ryggmärgsskador gav ingen effekt
Läkemedelsföretaget Bioarctic lägger ned ett forskningsprojekt om behandling av komplett ryggmärgsskada. Detta sedan de första resultaten inte visat någon effekt alls.
Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården
Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.
Vård för ryggmärgsskadade blir nationell högspecialiserad vård
Socialstyrelsen har beslutat att viss vård vid ryggmärgsskador blir nationell högspecialiserad vård. Denna ska bedrivas vid fyra enheter i landet.
Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag
Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta.
-Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren