Symtom vid ryggmärgsskada

Symtom som rörelse- och känselbortfallet beror på var i ryggraden skadan sitter och hur omfattande den är.

Ryggmärgen är en förlängning av hjärnstammen. Den bildar tillsammans med hjärnan det centrala nervsystemet. Ryggmärgen skyddas av ryggradens kotor, som är 29 stycken. Vid en ryggmärgsskada hindras nervimpulserna att gå fram.

Skador hindrar nervimpulserna

Liksom hjärnan består ryggmärgen av nervceller som kommunicerar med varandra med hjälp av nervimpulser. När ryggmärgen skadas hindras nervimpulserna från att gå fram mellan hjärnan, musklerna och huden.

I den främre delen av ryggmärgen finns cellkropparna till de motoriska nervceller som leder ut till musklerna och sköter kroppens rörelser. Den bakre delen av ryggmärgen tar emot signaler för känselintryck (köld, värme, smärta) från kroppen.

Olika typer av ryggmärgsskador:

  • Medfött ryggmärgsbråck. Bråcket uppstår under de första fyra fosterveckorna. I bråcksäcken finns både ryggmärgshinnor och nervtrådar. Delar av ryggmärgen i bråcksäckens mitt når fram till en öppen hudyta utan det skydd den skall ha av kotbågen, ryggmusklerna och huden. Här kan ryggmärgen lätt bli skadad.
  • Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador. En skada på ryggrad och ryggmärg som orsakats av en olycka, till exempel trafikolycka, fall eller dykning i grunt vatten.
  • Förvärvade icketraumatiska ryggmärgsskador. En skada på grund av sjukdom, till exempel tumör, infektion eller ett åderbrock på kroppspulsådern som trycker på ryggmärgen. Trycket belastar ryggmärgen så att signaler inte går fram.

Omfattning av ryggmärgsskador

  • Paraplegi - "Para" är latin och betyder två. Paraplegiker är skador nedanför nacken som engagerar två kroppsdelar. De medför förlamning och känselbortfall i antingen benen eller bålen/bäckenet men man har fullständig funktion i armarna.
  • Tetraplegi - "Tetra" är grekiska och betyder fyra. Tetraplegiker är skador i nacken, på halssegmenten i ryggmärgen. De innebär delvis eller total förlamning och känselbortfall i fyra kroppsdelar: armar, ben, bäcken och bål, alltså från nacken och nedåt.

 Förlopp

Vid traumatisk skada uppstår spinal chock

Vid traumatiska skador är den primära skadan på ryggmärgen en mekanisk skada av nervvävnad och omgivande skelett, muskler och hud. I skadeögonblicket kläms ryggmärgsvävnaden ihop för en kort sekund och oftast avstannar all funktion i uppåtgående och nedåtgående nervbanor. Man blir förlamad och förlorar känseln nedanför skadan.

Dessutom går djupa senreflexer samt sensorisk och autonom funktion förlorad nedanför skadenivån, vilket förlamar urinblåsa och tarm, sänker blodtrycket och förhindrar svettning. Även kontrollen av kroppstemperatur påverkas. Den här fasen kallas "spinal chock", och varar i fyra till sex veckor, fram till att ryggmärgen börjar läka.

Efter den spinala chocken återkommer reflexaktiviteten, men endast i undantagsfall återkommer känseln och rörelsefunktionen fullständigt.

Kompletta och inkompletta skador

Skadorna delas också in i kompletta och inkompletta skador.

  • En komplett skada medför ett totalt bortfall av viljestyrd rörelseförmåga och känsel nedanför skadan. Vid en komplett skada, där man har ett kvarstående, totalt funktionsbortfall efter två veckor, är sannolikheten liten att man får tillbaka någon funktion.
  • Vid en inkomplett skada är ryggmärgen inte av och man har en mer eller mindre kvarstående känsel och rörelseförmåga nedanför skadan och man kanske kan gå med underarmskryckor eller rollator. När det gäller partiella skador kan man på lång sikt uppnå betydande funktionsförbättringar.

Ryggmärgsbråck

Ett medfött ryggmärgsbråck kan ge svårigheter att lära sig att gå. Det kan också leda till felställningar i skelettet, som en krökning av ryggraden, skolios, och besvär i höftleder, knäleder och fotleder. Det förekommer också rubbningar i ögonrörelserna och skelning.

Hur stora störningarna i funktionerna är varierar från individ till individ. De kan också variera inbördes mellan en persons båda armar, höftleder, knäleder och fotleder. Cirka 80 % av barn med ryggmärgsbråck utvecklar hydrocefalus (vattenskalle). Ordet kommer från grekiskans "hydro", som betyder vatten, och "cefalus", som betyder skalle. Det innebär ett ökat tryck mot hjärnan.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling, verkställande direktör, Stiftelsen spinalis

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
"Mycket positivt"
2019-11-01

Vård för ryggmärgsskadade blir nationell högspecialiserad vård

Socialstyrelsen har beslutat att viss vård vid ryggmärgsskador blir nationell högspecialiserad vård. Denna ska bedrivas vid fyra enheter i landet.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer