Symtom vid polyneuropati

Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. De perifera nervtrådarna leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

De vanligaste symtomen vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna.

Olika symtom 

De symtom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har grövre nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler och från känselkroppar i huden till ryggmärgen. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet. När känselnerver som förmedlar känsel för beröring och position påverkas upplever man stickningar, sockerdrickskänsla och kuddkänsla under fötterna samt balanspåverkan.

Om tunnare nervtrådar som leder känselsignaler för temperatur och smärta från huden och våra inre organmot ryggmärgen drabbas, då får vi kalla eller brännande värma fötter, eller kanske nedsatt funktion hos exempelvis tarmen och urinblåsan. Vid isolerad fintrådsneuropati (SFN) är nervreflexerna vid kroppsundersökning normala. Dessutom är resultat av neurofysiologiska undersökningen (ENeG) också normal eftersom ENeG mäter enbart funktion i den grövre nervtrådarna. Dessa diagnostiska svårigheter kan leda till misstolkning av symtom inom vården och försenad diagnos.

Polyneuropati kan alltså påverka såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, som känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen, vilket bland annat kan ge förstoppning. Sjukdomen kan också påverka blåsan vilket ger svårigheter att tömma den, eller erektionsförmågan så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm eller lägre blodtryck i stående. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas. Detta visar sig oftast genom torr hud (torra fötter), men ibland genom ökad svettning över olika delar av kroppsytan. Mun- och ögontorrhet orsakas av påverkan på autonoma nerver till spott- och tårkörtlar.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet. På sikt kan känselsymtom uppstå även i fingrar och händer. Det finns även polyneuropatityper där symtomen tilltar i en snabb takt och sprider sig gärna inom en kort tid (veckor /månader) till armarna.

Läs övergripande om olika varianter av polyneuropati och om olika orsaker till polyneuropati.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är oklart för neurologerna hos personer med idiopatisk neuropati, där ingen bakomliggande orsak till neuropatin kunnat identifieras. Mot en andel av de påvisade utlösande orsakerna såsom vitaminbrist och inflammation går det att sätta in riktad terapi, men ännu saknas det behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar nervsmärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Nervsmärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Det är vanligt att smärta och obehag kommer när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för det finns idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Läs mer under avsnittet Behandling i menyn.

Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om polyneuropati

Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-22

Vaccination mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka

Läs mer
Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer
2019-11-08

Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren

Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet