Symtom vid polyneuropati

Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. De perifera nervtrådarna leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

De vanligaste symtomen vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna.

Olika symtom 

De symtom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har grövre nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler och från känselkroppar i huden till ryggmärgen. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet. När känselnerver som förmedlar känsel för beröring och position påverkas upplever man stickningar, sockerdrickskänsla och kuddkänsla under fötterna samt balanspåverkan.

Om tunnare nervtrådar som leder känselsignaler för temperatur och smärta från huden och våra inre organmot ryggmärgen drabbas, då får vi kalla eller brännande värma fötter, eller kanske nedsatt funktion hos exempelvis tarmen och urinblåsan. Vid isolerad fintrådsneuropati (SFN) är nervreflexerna vid kroppsundersökning normala. Dessutom är resultat av neurofysiologiska undersökningen (ENeG) också normal eftersom ENeG mäter enbart funktion i den grövre nervtrådarna. Dessa diagnostiska svårigheter kan leda till misstolkning av symtom inom vården och försenad diagnos.

Polyneuropati kan alltså påverka såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, som känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen, vilket bland annat kan ge förstoppning. Sjukdomen kan också påverka blåsan vilket ger svårigheter att tömma den, eller erektionsförmågan så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm eller lägre blodtryck i stående. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas. Detta visar sig oftast genom torr hud (torra fötter), men ibland genom ökad svettning över olika delar av kroppsytan. Mun- och ögontorrhet orsakas av påverkan på autonoma nerver till spott- och tårkörtlar.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet. På sikt kan känselsymtom uppstå även i fingrar och händer. Det finns även polyneuropatityper där symtomen tilltar i en snabb takt och sprider sig gärna inom en kort tid (veckor /månader) till armarna.

Läs övergripande om olika varianter av polyneuropati och om olika orsaker till polyneuropati.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är oklart för neurologerna hos personer med idiopatisk neuropati, där ingen bakomliggande orsak till neuropatin kunnat identifieras. Mot en andel av de påvisade utlösande orsakerna såsom vitaminbrist och inflammation går det att sätta in riktad terapi, men ännu saknas det behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar nervsmärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Nervsmärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Det är vanligt att smärta och obehag kommer när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för det finns idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Läs mer under avsnittet Behandling i menyn.

Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Bild på Louise Hoffsten, Stockholm.

Därför är jag med i Neuro

Louise Hoffsten: "Klart att man måste vara med i Neuro! Inte minst eftersom de arbetar med neurologiska sjukdomar och bidrar till insamling till forskning. Det är ett jättebra förbund att vara med i när man har frågor och vill ha svar. Man kan få juridisk hjälp. Man ska helt enkelt vara med!"

Gå med idag!

Stöd forskningen om polyneuropati

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om polyneuropati

2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-08-13

”De Skelleftesjuka kan inte vänta längre”

Nya läkemedel som redan är godkända av det europeiska läkemedelsverket EMA måste skyndsamt implementeras i Sverige, skriver flera debattörer från FAMY i Svenska Dagbladet, Norran med flera dagstidningar.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer