Behandling av polyneuropati
Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken. Man försöker också med olika insatser att dämpa symtomen.
Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog. Läs mer om CIDP.
Om polyneuropatin beror på brist på vitamin B eller på diabetes fokuseras behandlingen på att åtgärda detta i första hand. Symtom kan då förbättras eller försvinna helt. Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Man försöker istället med olika insatser att dämpa symtomen.
Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel.
Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet
Vid den ärftliga formen av polyneuropati som kallas Skelleftesjukan eller FAP (familjär amyloidos med polyneuropati) kan levertransplantation i vissa fall stoppa sjukdomens utveckling och bör då göras tidigt. Sedan 2016 finns det flera godkända läkemedel för behandling av personer med familjär amyloidos med polyneuropati som bromsar upp sjukdomsförloppet i tidigt skede. Det senaste av dessa läkemedel, sk genterapi anses vara lika effektiv som levertransplantation och tros ersätta transplantation som en behandlingsmetod mot FAP.
Träning och rehabilitering
Liksom vid andra neurologiska sjukdomar är det viktigt med träning i form av sjukgymnastik och rehabilitering. Man försöker bibehålla muskelfunktion, balans och rörelseförmåga, med fokus på det som fortfarande fungerar. För att bibehålla funktioner så länge som möjligt, är det viktig att träna med ett skräddarsytt träningsprogram.
En fysioterapeut/sjukgymnast på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik kan hjälpa till med lämpliga träningsprogram.
Hjälpmedel
Man bör också få lämpliga hjälpmedel för att underlätta vardagen så mycket som möjligt, till exempel förflyttningshjälpmedel. Det finns idag smarta och ändamålsenliga hjälpmedel för att underlätta tillvaron på arbetsplatsen och i hemmet.
En arbetsterapeut har specialkunskap om hjälpmedel för olika ändamål i vardagen, och om hur vardagliga aktiviteter kan underlättas. Tillsammans med sjukgymnasten planerar de exempelvis bostads- och arbetsplatsanpassning, provar ut förflyttningshjälpmedel och hjälpmedel som kan underlätta i hemmet. Dessa yrkeskategorier finns både på neurologikliniker, rehabiliteringsenheter och på vårdcentraler.
Det kan exempelvis handla om allt från skenor i skor för att få stabilitet att gå till anpassade köksverktyg eller ”bärbar pall” för att kunna utföra trädgårdsarbete men det kan också vara en rollator för att kunna promenera säkert.
Symtomlindrande behandlingar
Om man har problem med urinblåsan, tarmen eller erektionsförmågan finns både hjälpmedel och behandling. Då kan det vara bra att få träffa en urolog eller en urologsköterska för en utredning av besvären. Ortostatisk blodtryck, det vill säga lågt blodtryck i stående samt hjärtrytmrubbningar kan också behandlas med läkemedel. Det finns läkemedel för behandling av kalla fötter, mun- och ögontorrhet samt överdriven svettning.
Det finns viss symtomlindrande behandling för smärta. Om man till följd av polyneuropati drabbas av funktionshindrande, brännande smärta, kan denna lindras med läkemedel, elektrisk nervstimulering (TENS).
Upplever man en känsla av kyla är det skönt att hålla fötter och ben varma med sköna strumpor och tofflor. Vissa material håller värmen, ull brukar vara bättre än bomull eller syntet. Värmedynor kan också lindra vid smärta och kyla.
Det är också viktigt att ta hand om sina fötter med fotvård. Om känseln är nedsatt kan det vara svårt att sköta detta själv. Man kan då be att få medicinsk fotvård.
Däremot finns inte så mycket att göra åt bortfall av känseln eller muskelstyrka. Det finns idag inget säkert sätt att återställa detta.
Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Det kom ett mejl
Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.
Vaccination mot influensa
Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka
Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten
Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.
Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren
Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.