Behandling av polyneuropati
Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken. Man försöker också med olika insatser att dämpa symtomen.
Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog. Läs mer om CIDP.
Om polyneuropatin beror på brist på vitamin B eller på diabetes fokuseras behandlingen på att åtgärda detta i första hand. Symtom kan då förbättras eller försvinna helt. Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Man försöker istället med olika insatser att dämpa symtomen.
Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel.
Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet
Vid den ärftliga formen av polyneuropati som kallas Skelleftesjukan eller FAP (familjär amyloidos med polyneuropati) kan levertransplantation i vissa fall stoppa sjukdomens utveckling och bör då göras tidigt. Sedan 2016 finns det flera godkända läkemedel för behandling av personer med familjär amyloidos med polyneuropati som bromsar upp sjukdomsförloppet i tidigt skede. Det senaste av dessa läkemedel, sk genterapi anses vara lika effektiv som levertransplantation och tros ersätta transplantation som en behandlingsmetod mot FAP.
Träning och rehabilitering
Liksom vid andra neurologiska sjukdomar är det viktigt med träning i form av sjukgymnastik och rehabilitering. Man försöker bibehålla muskelfunktion, balans och rörelseförmåga, med fokus på det som fortfarande fungerar. För att bibehålla funktioner så länge som möjligt, är det viktig att träna med ett skräddarsytt träningsprogram.
En fysioterapeut/sjukgymnast på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik kan hjälpa till med lämpliga träningsprogram.
Hjälpmedel
Man bör också få lämpliga hjälpmedel för att underlätta vardagen så mycket som möjligt, till exempel förflyttningshjälpmedel. Det finns idag smarta och ändamålsenliga hjälpmedel för att underlätta tillvaron på arbetsplatsen och i hemmet.
En arbetsterapeut har specialkunskap om hjälpmedel för olika ändamål i vardagen, och om hur vardagliga aktiviteter kan underlättas. Tillsammans med sjukgymnasten planerar de exempelvis bostads- och arbetsplatsanpassning, provar ut förflyttningshjälpmedel och hjälpmedel som kan underlätta i hemmet. Dessa yrkeskategorier finns både på neurologikliniker, rehabiliteringsenheter och på vårdcentraler.
Det kan exempelvis handla om allt från skenor i skor för att få stabilitet att gå till anpassade köksverktyg eller ”bärbar pall” för att kunna utföra trädgårdsarbete men det kan också vara en rollator för att kunna promenera säkert.
Symtomlindrande behandlingar
Om man har problem med urinblåsan, tarmen eller erektionsförmågan finns både hjälpmedel och behandling. Då kan det vara bra att få träffa en urolog eller en urologsköterska för en utredning av besvären. Ortostatisk blodtryck, det vill säga lågt blodtryck i stående samt hjärtrytmrubbningar kan också behandlas med läkemedel. Det finns läkemedel för behandling av kalla fötter, mun- och ögontorrhet samt överdriven svettning.
Det finns viss symtomlindrande behandling för smärta. Om man till följd av polyneuropati drabbas av funktionshindrande, brännande smärta, kan denna lindras med läkemedel, elektrisk nervstimulering (TENS).
Upplever man en känsla av kyla är det skönt att hålla fötter och ben varma med sköna strumpor och tofflor. Vissa material håller värmen, ull brukar vara bättre än bomull eller syntet. Värmedynor kan också lindra vid smärta och kyla.
Det är också viktigt att ta hand om sina fötter med fotvård. Om känseln är nedsatt kan det vara svårt att sköta detta själv. Man kan då be att få medicinsk fotvård.
Däremot finns inte så mycket att göra åt bortfall av känseln eller muskelstyrka. Det finns idag inget säkert sätt att återställa detta.
Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Stefan är svensk lagkapten i Rios fullkontaktsport på hjul
Fullkontaktsporten rullstolsrugby passar många med rörelsehinder i överkroppen, för det måste man ha. - Denna sport ger mig så mycket, säger Stefan Jansson, en av sportens eldsjälar. Själv har han diagnosen CMT och har spelat sedan 14-årsåldern. Nu i svenska landslaget som tävlar under Paralympics 2
Vad akutläkare bör veta om Guillain-Barrés syndrom
Guillain-Barrés syndrom (GBS) är en inflammatorisk polyneuropati som är en sällsynt och svårt förlamande sjukdom i perifera nerverna. Det är i regel vanliga akutläkare som först träffar dessa patienter.
Ny diagnostik ger bättre behandling vid diabetesneuropati
Vi har idag behandling mot smärtan, men inget som påverkar förloppet. Många behandlingar inklusive god glukoskontroll, har fallerat vid diabetes neuropati. Vid typ 1 diabetes fungerar glukoskontroll som behandling enligt neurofysiologi, dock ej vid typ 2.
Förekomst av tunntrådsneuropati
Tunntrådsneuropati kännetecknas av neuropatisk smärta, känselstörningar och autonom dysfunktion (d.v.s. problem med blodtrycksreglering, svettningar m.m.). Tunt myeliniserade Aδ-fibrer och omyeliniserade C-fibrer selektivt är inblandade.
Äntligen ett läkemedel som bromsar upp ärftliga Skelleftesjukan
För första gången någonsin finns ett läkemedel, med en bromsande effekt på sjukdomen transtyretinamyloidos eller Skelleftesjukan, som den också kallas. -Jag är optimistisk, säger professor Ole Suhr vid Norrlands Universitetssjukhus som leder forskningen i Sverige.