Porträttbild på Vuko Wahlfrid
Vi utreder och bedömer patienterna utifrån våra olika professioner och gör olika iakttagelser. Det säger sig självt att trettio minuters läkarbesök inte kan ge hela bilden hävder neuropsykologen Vuko Wahlfrid. Foto: Håkan Sjunnesson

Neuropsykolog hävdar: Kognitiv rehabilitering är livsviktig

, Håkan Sjunnesson

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare.

–Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Neuro frågar varje år medlemmarna hur de upplever sin livssituation. Resultatet publiceras i Neurorapporten och de medlemmar med neurologisk diagnos som mår bäst är de som får vård och rehabilitering av ett multiprofessionellt, multidisciplinärt team.

Ett exempel där det finns multidiciplinära team för flera olika neurologiska diagnoser, är Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i utrednings- och bedömningsteamet för Parkinsonpatienter där, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut,  sjukgymnast, läkaren och logoped.

– Patienten är i centrum och vi är ett fullständigt team runt varje patient och deras närmast anhöriga, säger Vuko Wahlfrid.

Kognitiv rehabilitering avgörande

Neurorapporternas svarsstatistik slår fast att individuellt anpassad rehabilitering är av största vikt för att patienterna ska få så god livskvalitet som möjligt i fortsättningen. Enligt neuropsykologen Vuko Wahlfrid är rehabilitering så mycket mer än bara fysisk träning, som oftast är i fokus.

– Kognitiv rehabilitering är en livsviktig del för patienter när det gäller ett flertal neurologiska sjukdomar. Detta eftersom kognitiva funktionsnedsättningar nästan alltid finns med vid neurologiska diagnoser. Det gäller bland andra Parkinsons sjukdom, ms, epilepsi, stroke och traumatiska hjärnskador.

– Det handlar om personens återgång till arbetet och livet på olika sätt. Kognitiv rehabilitering måste tydligt finnas med. För varför räddar vi annars människor till livet? frågar sig Vuko Wahlfrid.

Läkarbesök ger inte hel bild

I utredningen som det multidiciplinära teamet utför, möter alltså patienten ett helt team med professioner. Patienten träffar var för sig neuropsykologen, läkaren, kuratorn, arbetsterapeuten och sköterskan. Var och en gör sin bedömning.

– Vi har tydliga rollfördelningar. Vi utreder och bedömer utifrån våra olika professioner och gör olika och andra iakttagelser och ställer andra frågor och får svar som visar hur patienten egentligen mår. Det säger sig självt att 30 minuters läkarbesök inte kan ge hela bilden av patientens situation, hävdar europsykologen Vuko Wahlfrid.

Vill ha anhörig med i utredningen

Som neuropsykolog utreder Vuko helst patienten tillsammans med den som är närmast anhörig. Hen är ju en viktig del i patientens sjukdomstillstånd och kan delge betydelsefull information.

– Vi undersöker förmågan att kunna koncentrera sig, uppmärksamhetsförmågan, minnet, spatial förmåga, oro, ångest och depression.

– Ibland har patienten inte alltid insikt om sina svårigheter i det dagliga livet. Neuropsykologen kan hjälpa patienten och dennes anhöriga att sätta ord på det som är jobbigt. Att ge dem information och kunskap om kognitiv svikt för att bättre förstå svårigheter i vardagen.

Info om kognitiv kapacitet saknas ofta

Till Neurologmottagningen Parkinsonteam i Lund remitteras Parkinsonpatienter i komplikationsfas från södra sjukvårdsregionen. Utredning och bedömning inom multidisciplinära teamet görs vid ett och samma tillfälle, samma dag. De flesta patienterna har nästan aldrig träffat neuropsykolog tidigare eller testats avseende kognitionen, sannolikt på grund av bristande resurser.

– Det saknas oftast information om deras kognitiva kapacitet. Vilket är jätteviktig information om sjukdomsförloppet och hur sjukdomen fortskrider för deras fortsatta liv, att få en bättre kontroll över sin situation. Och där kan vår professions insatser bli viktiga tillgångar, säger neuropsykologen och fortsätter:

Kropp och själ återspeglar varandra

– Kropp och själ kan inte delas upp utan hör tydligt ihop och återspeglar
varandra, säger Vuko Wahlfrid.

Hon menar att det är något som vårdens personal jobbar mer och mer med, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att alla ska ha en helhetssyn.

Efter att patienten träffat de olika yrkesgrupperna i neuroteamet, gör dessa en samlad bedömning. Varje patient diskuteras utifrån vad olika professioner har
kommit fram till.

– När vi sedan vägt in de olika synpunkterna sammanställs dessa. Patienten får sedan vidare åtgärder, vårdbehov ordinerade av neurologen, som är huvudansvarig för patientens hälsa, betonar neuropsykologen.

Måste utveckla personliga strategier

Med kognitiva funktionsnedsättningar och stress öka problematiken, vilket kan vara väldigt påfrestande för personen.

– Tänk dig själv att du är i en kassakö i en butik och plötsligt hamnar i en så kallad komplikationsfas, då symtomen blir extra tydliga. Du drabbas av att plötsligt bli helt stel och låst av symtomen, kan inte förflytta dig. Du glömmer pinkoden och kan knappt tala.

Väldigt besvärligt och bara risken av att drabbas av detta innebär en stor stressfaktor för de patienterna, säger hon.

– Då gäller det att ha utvecklat en strategi och tagit dina mediciner. Andra kan bli överrörliga som ”väderkvarnar”. Mycket energikrävande men det är inte säkert att patienten besväras av sina symtom lika mycket som omgivningen.

Patienter gör sig omedvetet friskare

Neurorapporterna vittnar också om problem för många patienter, att helt enkelt bli trodda för märkliga neurologiska symtom på vårdcentralen. De blir inte vidareremitterade för närmare neurologisk utredning utan skickas hem utan egentlig åtgärd. Neuropsykologen har en teori om vad det kan bero på i vissa fall:

– De flesta patienter som söker vård har en viss benägenhet att negligera eller förminska sina symtom. Dels av oro och rädsla men dels också för att det är  väldigt subtila besvär som ”säkert går över” och inte behöver tas upp med doktorn. De kan vänta till ett senare tillfälle om det inte går över.

– Som regel framställer sig patienten nästan alltid som lite friskare än man i själva verket är, när man kommer till läkaren. Det är en naturlig omdeveten reaktion för de allra flesta och det leder till att det blir fel på vägen att bli utredd inom vården, säger neuropsykologen Vuko Wahlfrid. 

Fakta

Multidisciplinära neuroteam

är enligt Neurorapporternas svarsredovisning
mycket efterfrågade av medlemmarna i Neuro. Bland de som får hjälp av
multiprofessionella vårdteam uttrycks en större nöjdhet över den vård och
rehabilitering de får än de som inte får. 

Neurorapporten

Neuro har arbetat fram Neurorapporter sedan 2014 och statistiken bygger
på en hög andel svar på frågor som ställts till medlemmarna via mejl.

 

Stöd oss

Din gåva gör att vi kan fortsätta kämpa för tillgång till god neurologisk vård i hela Sverige.

Ge en gåva