Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet (fatigue) eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.

Exempel på symtom vid MS:

Vid MS kan man få några eller flera av symtomen i listan. Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Alla symtom nedan kan bero på andra orsaker än MS. Därför är det viktigt att få en utredning för att få klarhet i vad de beror på. 

  • Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
  • Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
  • Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen. 
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter
  • Sväljsvårigheter - dysfagi.
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid MS

Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande MS

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.

Symtom som kallas falska skov eller pseudoskov är gamla skov som återkommer och ger liknande symtom som tidigare. Pseudoskov kan framkallas av kroppslig ansträngning, infektion med feber eller värme. Men det är alltså inte nya inflammationer.

Sekundär progressiv MS

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv MS

Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv MS

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Bild på Louise Hoffsten, Stockholm.

Därför är jag med i Neuro

Louise Hoffsten: "Klart att man måste vara med i Neuro! Inte minst eftersom de arbetar med neurologiska sjukdomar och bidrar till insamling till forskning. Det är ett jättebra förbund att vara med i när man har frågor och vill ha svar. Man kan få juridisk hjälp. Man ska helt enkelt vara med!"

Gå med idag!
 

Nyheter om MS

2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer
2021-03-03

Hör neurologen Hillert i Neuropodden om MS-registrets stora betydelse

Klicka och lyssna på webbradiointervjun med professor Jan Hillert i Neuropodden. Om MS-vården och forskningens möjligheter tack vare det svenska unika MS-registret, som han var med och skapade.

Läs mer
2021-03-03

Intervju i P4 Dalarna med vår diagnosstödjare Annika Leander

Annika Leander har varit diagnosstödjare inom Neuro i många år. Radio P4 i Dalarna tog kontakt och ville höra mer om vad en diagnosstödjare gör.

Läs mer
2021-02-03

Nya läkemedel mot epilepsi och MS får godkänt i EU

En ny behandling mot svårbehandlad epilepsi var ett av 13 nya läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP rekommenderade för godkännande i EU vid sitt senaste möte.

Läs mer