Tal- och sväljsvårigheter
Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.
För personer med MS har ca 40–50 procent har någon typ av talsvårigheter och runt 40 procent har sväljsvårigheter som orsakas av sjukdomen.
Vid misstanke om sväljsvårigheter är det viktigt att du får träffa en logoped för utredning.
Du kan kontakta läkare eller sjuksköterska på din neurologmottagning eller vårdcentral. De kan skriva remiss till en logoped som arbetar med tal- och sväljsvårigheter hos personer med neurologiska diagnoser.
Dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter
Dysartri är en talstörning som orsakas av bristande neurologisk kontroll av talmuskulaturen, till exempel efter en neurologisk sjukdom eller skada.
Det förekommer vid en rad olika diagnoser och symtomen kan skilja mycket beroende på sjukdomen eller skadans typ och lokalisation. Vanliga symtom på dysartri är bland andra att talet blir långsammare eller otydligt, att rösten blir svagare, att man blir andfådd av att prata eller att artikulationen låter otydlig. Rösten kan också låta mer skrovlig eller ansträngd.
Dysfagi – sväljsvårigheter
Att äta och svälja är en livsviktig förmåga som vi dock sällan tänker närmare på. Precis som vid påverkan på talet (dysartri), kan sväljförmågan försämras som en följd av en neurologisk sjukdom eller skada.
Vid neurologiska diagnoser kännetecknas oftast sväljsvårigheterna av svårigheter att bearbeta maten och transportera maten bak till svalget och matstrupen. Hosta vid sväljning av dryck och saliv är också vanligt och är ofta ett första tecken på sväljsvårigheter. Sväljsvårigheterna kan leda till att det är svårt att få i sig tillräckligt med näring och vätska men även en nedsatt livskvalitet. Det ökar även risken att mat och dryck kommer ner i luftstrupen vilket kan leda till lunginflammation.
Beroende på resultatet från undersökningen kan olika typer av behandling och åtgärder bli aktuella. För vissa typer av sväljsvårigheter finns träningsmetoder, exempelvis i syfte att öka muskelstyrkan i munnen eller svalget. På olika sätt kan man också kompensera för en försämrad sväljning.
Dessutom kan även anpassningar av mat och dryck göras för att göra det lättare att svälja och minska risken för felsväljningar.
Läs mer
Pdf med information av Fredrik Sand Aronsson, legitimerad logoped och Kerstin Johansson, legitimerad logoped, båda vid Karolinska Universitetssjukhuset.