Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Lär känna Neuroförbundets ordförande
Eva Helmersson gästar Parkinsonpodden och berättar bland annat om vilka frågor hon brinner lite extra för och om hennes tidigare karriär som standupkomiker!
Lever du med Parkinsons sjukdom och vill bidra till forskning?
En forskare vid Karolinska Institutet söker personer som lever med Parkinsons sjukdom och som är intresserade att bli intervjuade på engelska via telefon eller mejl. Om du föredrar att svara på svenska går det bra att få frågor och svara på svenska via mejl.
Inför hjärntrötthet som ett eget syndrom
Det är dags att vi ser hjärntrötthet som ett självständigt syndrom med behov av specifik utredning och behandling. Skriver Lars Rönnbäck professor emeritus, f d överläkare, neurologi och Birgitta Johansson docent, f d neuropsykolog, i en debattartikel i Läkartidningen.
Utvärdering av vården vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom
Socialstyrelsen har i augusti 2025 publicerat en utvärdering av vården vid MS och Parkinsons sjukdom med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Digitala stödgrupper för barn och unga som är anhöriga
YTAN (Young Together Against Neurodegenerative Diseases) är en plattform som är skapad av och för unga anhöriga till någon som är drabbad av en neurodegenerativ sjukdom. YTAN erbjuder digitala stödgrupper för unga. Att vara anhörig till någon som är sjuk kan väcka många tankar, känslor och frågor – särskilt för unga.
Ny sjukdom - kan vara en blandform mellan parkinson och alzheimer
Svenska forskare från Umeå och Göteborgs universitet har gjort en ny upptäckt. Deras studie visar att ungefär var tionde patient som får diagnosen Parkinsons sjukdom kan ha en annan neurologisk sjukdom som påminner mer om alzheimer.
Behandlingsmetoder vid Parkinsons sjukdom
Ursula Schmiauke läkare på neurologmottagningen vid Linköpings Universitetssjukhus berättar om Parkinsons sjukdom och olika behandlingsmetoder som används idag och vad som är på gång i framtiden.
Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?
Vi söker diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuroförbundetss medlemmar.
Ny märkning för lätthanterliga produkter
Reumatikerförbundet lanserar en produktmärkning för förpackningar och produkter som testats och certifierats som Easy to use.
Spännande utveckling av avancerad parkinsonbehandling
Johan Ericsons forskargrupp vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar mycket lovande resultat som nu ska valideras.