Amyotrofisk lateralskleros (ALS)

ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr muskler dör. Det är de nervbanor som går till muskulaturen, den viljemässigt styrda muskulaturen, som dör och i princip inga andra nervbanor. De finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.

Synonymer till ALS

  • Progressiv spinal muskelatrofi
  • Progressiv bulbär pares
  • Pseudobulbär pares
  • Primär lateral skleros
  • Motorneuronsjukdom

Insjuknandet i als är relativt likartat världen över. Cirka 1–2 individer per 100 000 innevånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar ungefär 200 personer per år. De flesta är i åldern 45–60 år. Sjukdomen är något vanligare hos män.

ALS uppträder i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros.

Här får du och närstående information, råd och tips om als och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering.

Forskning om ALS

Det bedrivs omfattande forskning om als i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.

Man undersöker också om det finns några samband mellan als och yttre faktorer såsom virus och toxiner.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna.

Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.

Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av als föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det finns därför stor intresse av genetiken kring als och hur man kan påverka de felaktiga generna. Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om als. Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomar och mutationer i SOD1 och andra gener studeras.

Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos als-patienter och därigenom kunna skapa ett effektivt botemedel.

Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

 

Nyheter om ALS

2021-11-26

Arvin Behzadis forskning kan ge tidigare diagnos av ALS

I framtiden kan det bli möjligt för läkare att ställa diagnosen ALS i ett tidigare skede - och för patienter att få bromsmedicin innan deras muskler förtvinat. En av dem som står bakom den nya studien är Arvin Behzadi, AT-läkare i Örnsköldsvik och doktorand vid Umeå universitet.

Läs mer
2021-11-22

Helena lever med ALS-sjuk man: ”Kampen har varit maximal”

I elva år har Helena Rooth Svensson tagit hand om sin ALS-drabbade man Göran. Efter att Karolinska institutet släppte en rapport om hur det är att vara partner till någon som lever ned ALS upplevde hon en aha-känsla. Hon var inte ensam i sina känslor.

Läs mer
2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
2021-11-01

Ledande ALS-experter går samman

De absolut bästa experterna från ledande forskningscenter runtom i världen har gått samman med patientorganisationer, välgörenhetsorganisatörer och läkemedelsföretag i ett unikt internationellt samarbete för att hitta ett botemedel mot ALS.

Läs mer
2021-11-01

Träning kan försämra amyotrofisk lateralskleros (ALS)

En ny studie visar att hårt arbete kan öka risken för att utveckla amyotrofisk lateral skleros (ALS), en obotlig neurologisk sjukdom. Inga tecken på ökad ALS-risk sågs bland vuxna som rutinmässigt svettas genom att spela lagsporter eller delta i hårda gympass. Inte heller var ökad ALS-risk förknippad med mindre intensiva fritidsaktiviteter, till exempel löpning, cykling eller promenader. Men forskarna observerade att ansträngande fysisk aktivitet på jobbet var kopplad till högre ALS -risk.

Läs mer
2021-10-28

Triathlon för ALS-forskningen

Sedan 2012 har tävlingen Hensmåla triatlon samlat in strax över 800 000kr och skänkt till ALS forskning. De tre sista åren har gåvan riktats mot Stoppa ALS genom Neuro och ALS Treatment Center Karolinska.

Läs mer
2021-10-18

Ny studie: Högre risk att dö när partner fått ALS – fler självmord och olyckor

Den vars partner drabbats av ALS har drygt dubbelt så hög risk för att begå självmord eller råka ut för en olycka, visar en ny studie från Karolinska institutet. – Vi blev rejält förvånade, vi hade tänkt oss en lätt ökad risk för hjärtinfarkt möjligtvis, men ökad dödlighet i självmord hade vi inte föreställt oss, säger Ulf Kläppe, doktorand och specialist i neurologi.

Läs mer
2021-09-27

En neurologiprofessors memoarer

Underhållande och tankeväckande läkarmemoar. Författaren Sten-Magnus Aquilonius tillhör en gyllene generation i svensk medicinhistoria. Forskning och klinik samspelade väl och svensk neurovetenskap låg i internationell framkant. Boken är en guldgruva för den med intresse för persongalleriet i svensk neurologi och viktig som dokumentation av specialitetens historia.

Läs mer
2021-08-27

Anne möter Björn

Björn Natthiko Lindeblad hoppade av en framgångsrik finanskarriär och blev buddhistmunk i Thailand.

Läs mer
2021-06-28

Bättre stöd till ALS-patienters barn fokus för studie

Neurostödd försking ALS är en sjukdom som även påverkar närstående, inte minst barnen. Kunskap saknas om hur barn mår och reagerar när en förälder får diagnosen. Akademiska sjukhuset medverkar i en multicenterstudie som syftar till att utveckla en modell som kan användas nationellt för att ge barnen bättre stöd.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet