Filmer och poddar om ALS
Här kan du få tips på intressanta filmer och poddar ("radiointervjuer") från förbundet, som kan vara av intresse när du lever med ALS.
Webbinarium om ALS 27 juni 2024
Föreläsningar genomfördes av forskare och specialister tillsammans med Ulla-Carin Lindquists stiftelse och Neuroförbundet.
Nedan pratar Ulf Kläppe, neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet. Ulf är ordförande i en nationell arbetsgrupp som har till uppgift att utarbeta ett vårdförlopp för ALS som syftar till att skapa jämlik vård för personer med ALS i Sverige.
Peter Andersen, professor vid Umeå universitet och överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, sammanfattar nedan utvalda delar av konferensen ENCALS, som i år hölls i Sverige vid Karolinska Institutet.
Webbinarium om ALS 20 december 2023
Föreläsningar genomfördes av forskare och specialister tillsammans med Ulla-Carin Lindquists stiftelse och Neuroförbundet.
Här presenterar forskningssjuksköterska Karolina Palmbäck - Läkemedelsstudier och behandling av ALS.
Nedan föreläser Christer Nilsson är överläkare och docent i neurologi om Frontotemporala neurodegenerativa sjukdomar - symtom, diagnostik och behandling.
Nedan föreläser neurolog och forskare Karin Forsberg om orsaken till ALS: SOD1
Peter Andersen, professor och överläkare i neurologi vid Umeå universitet, har forskat om ALS sedan 1992. Hör Peter berätta om de senaste nyheterna om behandling av FUS-ALS som presenterades vid den internationella ALS-konferensen i Basel i december 2023. Vänligen observera att inspelningen är klippt eftersom första halvan av föreläsningen visade innehåll som inte får delas offentligt.
Webbinarium om ALS 21 juni 2023
Sju föreläsningar genomfördes av forskare och specialister tillsammans med Ulla-Carin Lindquists stiftelse och Neuroförbundet.
Här förklarar Peter Andersen ärftlighet vid ALS.
Anton Tjust, Uppsala universitet. När börjar sjukdomen? Studier på friska anlagsbärare
Anneli Ozanne, Göteborgs universitet. Att upprätthålla barns och ungas hälsa när en förälder har ALS – utveckling av stödintervention.
Eva Hedlund, Stockholms universitet. Att använda cellers inre motståndskraft för att utveckla framtida terapier mot ALS.
Sebastian Thams, Karolinska institutet. Proteinrelaterad cellstress i ALS: från labbänk till behandling.
Sebastian Lewandowski, Karolinska insitutet. The role of vascular cells in ALS disease onset and progression (på engelska).
ALS-konferens i Lund 10 oktober 2018
Föreläsare är neurologer som är ledande forskare och kliniskt verksamma inom ALS.
- Caroline Ingre, neurolog vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge
- Peter Andersen, professor i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå
- Ingela Nygren, neurolog vid Akademiska sjukhuset, Uppsala
Peter Andersen, professor och en världsledande ALS-forskare berättar om aktuell forskning.
Var med och skapa ALS Treatment Center Karolinska med patientstudier för ALS-forskningen. Lyssna på neurolog Caroline Ingre.
Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS
Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS. Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn.
Forskning om ny typ av cell kan öka kunskaperna om ALS
Det behövs mer kunskap om orsakerna till sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Nu har forskare studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.
ALS-forskare i Umeå får finansiering säkrad fem år till
Peter Andersen, professor i neurologi och överläkare, får finansieringen av sin forskning om ALS säkrad i ytterligare fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.