Nyheter
Hur kan vi utföra rätt rörelse i precis rätt ögonblick?
Alla som spelar ett instrument som till exempel piano vet att det krävs mycket för att i snabb följd få till en mängd väldigt fint avstämda rörelser i rätt sekvens. Man måste röra fingrarna till rätt tangent, lyssna för att ha koll på tempot och ljudstyrkan,
Längre expansioner i huntingtongenen vanligare än förväntat
Det är vanligare med en förlängd sekvensupprepning i HTT-genen, som ligger bakom Huntingtons sjukdom, än vad som tidigare varit känt. I en studie gjord på 7 000 personer i Norrbotten och Västerbotten, som nu publiceras i Scientific Reports, kan forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet visa att det är en oväntat stor grupp personer som har onormalt långa upprepningar, av intermediär storlek, vilket kan leda till en ökande förekomst av sjukdomen i befolkningen.
Ny metod visar hur Parkinsonprotein skadar cellmembran
Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Med hjälp av en ny metod har forskare vid Chalmers visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite alfasynuklein (α-synuklein) som behövs för en skada i
Ny strategi för Parkinsonbehandling
I en artikel som nu publiceras i tidskriften Nature beskrivs en upptäckt som kan leda till bättre behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom.
Tydliga tecken på hjärnskada vid svår covid-19
En del av de patienter som vårdas på sjukhus för coronavirusinfektion, covid-19, visar tecken på hjärnskada, enligt en studie från Göteborgs universitet. Redan vid måttlig covid-19 kunde en biomarkör för hjärnskada uppmätas.
Därför blev Neuros stora bidrag viktigt för Caroline Ingres ALS-forskarteam
Caroline Ingre är en av neurologerna i landet som hängivet försöker bidra till att lösa gåtorna kring varför den svåra neurologiska diagnosen ALS uppstår hos vissa personer. Neuro har bidragit med en halv miljon kronor till hennes forskarteam vid ATCK och i denna korta video berättar hon om forskningsläget 2020.
Kommunalrådet i Vilhelmina lever med ALS
Den 21 juni uppmärksammas årligen den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros. Den delas idag upp i flera olika varianter, beroende på sjukdomsbärarnas olika genetik. En av de cirka 900 personerna i Sverige som nu lever med ALS, är Neuromedlemmen Annika Andersson.
Utan förvarning slog sjukdomen Guillain-Barrés till
Tommy återvände till livet efter tio veckor i respirator. – Jag befann mig i dödsskuggans dal, säger han i en intervju i Göteborgs-Posten.
Gen funnen som verkar nervskyddande i ALS och SMA
I sjukdomarna amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi är det de motoriska nervcellerna (motorneuron) som styr all vår skelettmuskulatur som förloras, vilket leder till en dödlig förlamning. Dock är inte alla motorneuron lika känsliga för de patologiska processerna i dessa allvarlig
Epilepsi i arbetslivet
För den som arbetar med epilepsi inom vården är arbetslivsrelaterade frågor vanliga. I boken Epilepsi i arbetslivet (publicerad våren 2020, Studentlitteratur), har författaren Johan Zelano sammanfattat en del vetenskaplig litteratur på området, praktiska råd och relevanta regelverk.
Lise Lidbäck i podd om arbetsförmåga vid funktionsnedsättning
”En funktionsnedsättning är inte samma sak som att man saknar arbetsförmåga” säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro i podden Synapsen.
Nya data för Spinraza bekräftar bibehållen effekt
Nya data för Spinraza® (nusinersen) bekräftar bibehållen effekt och säkerhet över tid för ett brett spektrum av patienter med spinal muskel atrofi (SMA).
Världsberömd fransk neurokirurg blir hedersdoktor i Umeå
Alim-Louis Benabid blir 2020 års hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Professor emeritus Benabid har utvecklat revolutionerande neurokirurgiska behandlingar vid Parkinsons sjukdom som har bidragit till Umeå universitets starka position inom forskning och behandling vid Parkin
Insamlingen Stoppa ALS uppmärksammade i Aftonbladet
Sebastian Penner var bara 37 år när han fick den obotliga sjukdomen ALS. I en hopplös situation bestämde han sig för att skapa hopp. – Genom Stoppa ALS har vi kunnat finansiera ett behandlingscenter för patienter från hela Sverige, säger han i en intervju i Aftonbladet.
Patienter som fått vänta på operation dog i förtid
Tidigt insatt kirurgi förbättrade både resultat och överlevnad hos patienter med den neurologiska sjukdomen hydrocefalus, medan dödligheten var högre hos dem som tvingats vänta, visar en avhandling vid Göteborgs universitet. Resultaten sätter press på vården att hålla operationsköerna korta.