Nyheter
Forskningspersoner med MG sökes till en studie om biomarkörer
Forskningspersoner sökes till en studie om biomarkörer och behandlingssvar vid myasthenia gravis (MG).
”Jag gör allt jag vill och kan – så länge det bara går”
Musklerna bryts långsamt ner och motoriken försämras. Men för 23-årige Gabriel Ghazarian har det varit viktigt att inte låta den sjukdom han drabbats av, Duchennes muskeldystrofi, definiera vem han är.
Fortsätter forska om Huntingtons sjukdom
Huntingtons sjukdom kan ärvas över generationer, börjar smygande, gör det allt svårare att reglera känslor, tankar, sedan rörelser. Än finns ingen behandling. Men Huntingtonforskaren och psykiatrikern Åsa Petersén jobbar hårt på det.
Förtvivlan styr medicinska resor
Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.
Poddtips: Kan MS botas?
När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Tomas Olsson gästar Karolinska institutets podd Medicinvetarna för att prata om multipel skleros, MS.
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Försvarsmakten utreder förekomsten av ALS bland utlandsveteraner
Varje år drabbas drygt 200 personer i Sverige av amyotrofisk lateralskleros, ALS. Försvarsmaktens personal är inget undantag. Men finns det en överrepresentation bland utlandsveteraner?
Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad
Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.
Programledaren om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”
I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av en stroke. Nu berättar hon i Fråga doktorn om det snabba omhändertagandet på universitetssjukhuset i Umeå.
Petra fick stroke framför kameran under inspelning av tv-programmet Robinson
Under inspelningen av tv-programmet Robinson 2011 fick Petra Ljungberg en stroke, då 26 år gammal. Nu släpps filmen ”1605 dagar och nätter” som handlar om hennes kamp tillbaka till livet.
Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom
I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.
Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar
Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.
Fotbollsspelaren Lotta Schelins oro för Huntingtons sjukdom
Lotta Schelin, 36, är en av Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna. Men hon bär på ett tungt arv, en ovanlig sjukdom som löper i familjen, Huntingtons sjukdom. När hennes mamma fick diagnosen kom skräcken över henne, berättar hon enligt en artikel i tidningen Hänt.
Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS
Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).
Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt
Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.