En naken arm med gåshud. Foto.
I det här forskningsprojektet vill de undersöka hur de perifera nervtrådarna i huden mår vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism. Foto: Pixabay.

Vad kan huden berätta om Parkinsons sjukdom?

Neurostödd forskning Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism - är huden en möjlig ingång till ökad förståelse av bakomliggande sjukdomsprocesser? Det är frågan som forskaren Mattias Andréasson, doktorand och specialistläkare i neurologi, ställer sig i sitt projekt – som har beviljats stöd från Neuro.

Berätta kort om dig själv Mattias:

- Jag är neurolog vid Centrum för neurologi, Akademiskt specialistcentrum och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge där jag bland annat har min mottagning och träffar patienter med parkinson och olika parkinsonliknande sjukdomar. Jag är också doktorand inom samma område och forskar vid Karolinska institutet i Stockholm. Jag tittar på det perifera nervsystemet, alltså det nervsystem som ligger utanför hjärnan och då särskilt hudens nervsystem. Kan vi hitta ett tecken i hudens nervsystem som kan berätta om vilken diagnos patienten har på ett tidigt stadie eller kan det förväntade sjukdomsförloppet speglas över tid i hudens nervsystem?

Varför är detta viktigt att forska om?

- Det finns olika typer av parkinsonliknande sjukdomar och i det här projektet tittar vi på atypisk parkinsonism och parkinson. De kan likna varandra i tidigt skede men har olika bakomliggande mekanismer, olika besvärsbild och svarar olika väl på behandling. Det är viktigt att tidigt förstå vilken sjukdom man har för att snabbt kunna sätta in en fungerande behandling.

Ny kunskap om parkinson och parkinsonism

Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism har länge betraktats som sjukdomar där huvudsakligen hjärnan drabbas, men på senare tid har forskning visat att även nervceller utanför hjärnan kan påverkas. Dessa nervtrådar, som löper ut i armar och ben, utgör det perifera nervsystemet och är viktiga för att förmedla känselintryck, såsom smärta och temperatur, men även andra funktioner såsom svettningsförmåga.

Vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism råder det brist i hjärnan på ett
signalämne som heter dopamin, vilket bidrar till symtom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar. Idag finns mediciner för att lindra en del av symtomen vid Parkinsons sjukdom, men behandlingsmöjligheterna är mer begränsade vid atypisk parkinsonism.

Liknar parkinson i början

Atypisk parkinsonism utgör en grupp av neurologiska sjukdomar som i tidigt skede ofta liknar vanlig parkinson, men med tiden uppvisar ett mer aggressivt sjukdomsförlopp där symtomen inte svarar lika bra på den behandling som finns idag. Det blir därför viktigt att tidigt kunna avgöra vilken typ av parkinson patienten har drabbats av.

- Med det aktuella projektet vill vi undersöka hur de perifera nervtrådarna mår vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism och huruvida dessa trådar kan spegla sjukdomsprocessen i hjärnan, säger Mattias Andréasson.

- Min forskning är klinisk och patienterna är väldigt delaktiga i studien. I projektet tar vi små hudprover och tittar med olika mikroskopiska tekniker för att visualisera nervtrådarna – kan vi se något mönster som skiljer sig åt? Många patienter och anhöriga vill bidra och hjälpa till, det är jag väldigt ödmjuk inför. En del med atypisk parkinsonism är svårt drabbade och då är det inte alltid lätt att delta, därför är det väldigt tacksamt att man ändå vill det.

Vill öka förståelsen för parkinsons

Förhoppningen är att studien ska kunna besvara om huden kan vara en liten pusselbit att kunna använda oss av när vi diagnosticerar sådana här sjukdomar. Skulle det kunna vara en markör för hur sjukdomen utvecklas över tid? Jag hoppas också att studien kan bidra till ökad förståelse av sjukdomarna och de för patienterna svåra symtom vi vill lindra.

- Jag är glad och tacksam över anslaget från Neuro som redan kommit till användning i min forskning. Vi är också tacksamma till alla som deltar i studien, det betyder jättemycket.