Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Neurologi i Sverige porträtterar Caroline Ingre
Varför väljer man att ägna sitt yrkesliv åt en plågsam sjukdom som nästan undantagslöst leder till döden bara några år efter diagnos – och där det fortfarande saknas ett botemedel? – Sjukdomen ALS väcker mycket känslor och det är något visst med den här patientgruppen. Trots brist på bot är det ändå bättre att få sjukdomen i dag än för tio år sedan, säger forskaren Caroline Ingre som oförtrutet har arbetat med ALS i 14 år och startat både ett nationellt kvalitetsregister och forskningscentret ALS Treatment Center Karolinska.
Immunterapi ger hopp om framtida behandling som bromsar ALS
Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling för att med immunterapi bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Pat Quinn, en av männen bakom ”ice bucket-challenge” - död i ALS
Ytterligare en av grundarna av den virala trenden ”ice bucket-challenge”, 37-årige Pat Quinn, är död. Han dog i sjukdomen ALS, som den virala trenden ville uppmärksamma.
Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på