Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Forskning för att bedöma arbetsförmåga vid mental trötthet
Birgitta Johansson, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har tilldelats 1 037 000 kronor av AFA Försäkring för att utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet (hjärntrötthet).
ALSTreats läkemedelsstudier angelägna för patienterna
Det har varit en lyckosam start för det nya svenska kliniska forskningscentret för diagnosen als, Als Treatment Center Karolinska.
I den senaste studien centret deltar i, är de en av länderna som inkluderat flest patienter enligt ALSTreats koordinator neurologen Caroline Ingre.
Resultat av forskningsprogrammet Combat-ms
Combat-ms är ett omfattande forskningsprogram med syfte att undersöka effekt, säkerhet och patientnöjdhet/livskvalitet med olika läkemedelsbehandlingar för sjukdomen skovformad multipel skleros (ms).
Tidigare diagnos av parkinson fokus för ny patientstudie på Akademiska
I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig.
Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning
Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.