Stöd och hjälp i vardagen
Man kan skilja mellan direkt och indirekt stöd och hjälp i vardagen för anhöriga som tar hand om någon som lever med en neurologisk diagnos.
Det finns samhällsinsatser som kan underlätta vardagslivet för dig och för den som är sjuk. Tveka inte att be om hjälp, så kan du använda din energi till sådant som ger ett mervärde för dig och din närstående.
Några exempel på direkt anhörigstöd
Avlösarservice
Många anhöriga gör ofta stora vårdinsatser till personer som har svåra neurologiska diagnoser. De anhöriga kan behöva avlastning för att vila eller för egna aktiviteter utanför hemmet. Vid dessa tillfällen kan man få avlösarservice.
Avlösarservice innebär att en person som är anställd av kommunen (eller ett kooperativ eller privat företag) tillfälligt tar över omvårdnaden om personen som behöver vård från den anhöriga. Ansökan görs hos kommunen.
Korttidsboende
Korttidsboende är ett tillfälligt boende för till exempel äldre eller funktionshindrade som ger möjlighet till avlastning för anhöriga eller rehabilitering för individen.
Läs mer
Det finns insatser som ger stöd till den som är sjuk vilket innebär att livet även förenklas och avlastas för dig som är anhörig.
Exempel på indirekt anhörigstöd
Hemtjänst
Hemtjänst beviljas av socialtjänsten och består av hjälp och stöd till en enskild person i det egna hemmet eller motsvarande så att personen ska kunna fortsätta bo kvar hemma.
Bostadsanpassning
En person med funktionshinder kan få ett ekonomiskt bidrag för att anpassa sin bostad - bostadsanpassningsbidrag. Bidraget kan erhållas för att göra förändringar i, eller i närheten av, din bostad, så att bostaden fungerar i vardagen.
Färdtjänst
Om en person på grund av sitt funktionshinder har svårt att förflytta sig, eller har svårt att färdas med kollektiva färdmedel, kan man bli beviljad färdtjänst.
Assistans
Personlig assistans är en av tio insatser som kan erhållas inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Frågor som gäller sjukvård och hjälpmedel
Vi har samlat praktisk information om patientlagen, hur man gör om man inte är nöjd med vården, hur man gör för att få remiss till specialist eller får hjälpmedel i menyn under rubriken Diagnosstöd.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Material för anhöriggrupper - från NKA
Nationellt kompetenscentrum för anhöriga (NKA) har tagit fram stödmaterial för den som vill starta en egen anhöriggrupp.
Fler kvinnor än män känner sig psykiskt utmattade av ansvar för närstående
Var fjärde kvinna som tar hand om närstående känner sig ofta psykiskt utmattad av ansvaret. Omsorgen om nära och kära gör också att tre av tio kvinnor ofta oroar sig för framtiden. Bland män är motsvarande andelar hälften så höga.
Anhörigträff
En gång i månaden arrangerar vi träffar för dig som är medlem i Neuro och anhörig/närstående/nära vän eller till exempel kollega till någon som lever med en neurologisk diagnos. Information om hur du kommer med på träffen finner du nedanför.
Neuro välkomnar Sveriges första nationella anhörigstrategi
Nu har regeringen beslutat om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Den ska stärka anhörigperspektivet inom vård och omsorg och även göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet.
Rätten till ett värdigt liv
Nyheten om att den folkkäre exbuddistmunken Björn Natthiko Lindblad lämnat jordelivet slog ner som en bomb. Han drabbades av diagnosen ALS år 2018 och avslutade själv sitt liv omgiven av nära och kära. - Händelsen har väckt liv i dödshjälpsdebatten och många har berörts djupt. På Neuro menar vi att debatten bör handla om rätten till ett värdigt liv, inte rätten att kunna avsluta det, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro.
Neuro lanserar stödjare för anhöriga och närstående medlemmar
I dag den 6 oktober är det såväl den nationella som europeiska Anhörigdagen. Och just i dag lanserar vi på Neuro därför särskilda stödjare för anhöriga och närstående medlemmar. Stödjarna kan du som medlem samtala med vid behov. Samtalen kan handla om allt du funderar över, oroar dig för eller om du bara behöver någon som lyssnar. En av anhörigstödjarna är Annika Leander som har en dotter med MS.
"Hon uppskattar att vi i familjen bidrar till att lösa gåtan om MS"
Varför är du engagerad i Neuro? - Min mamma fick sin MS-diagnos för ungefär tio år sedan. När det hände hade vi ingen koppling till MS. Men eftersom Neuro erbjuder anhörigstöd gick vi med för att få en anknytning till dem som upplevt ungefär samma sjukdomsförlopp.