Anhörigstöd
Att vara anhörig eller närstående till en person som drabbats av en neurologisk diagnos - kan vara tufft och utmanande. Samtidigt är det lätt hänt att den anhörige glöms bort.
Med anhöriga menar vi både anhöriga och närstående, till exempel partner, förälder, barn, arbetskamrat eller vän. En mycket viktig grupp som ibland blir lite bortglömd. För det är tungt även för den anhöriga eller närstående när någon vi står nära drabbas av en neurologisk sjukdom eller skada.
Olika typer av stöd
Anhöriga gör ofta stora vårdinsatser, och kan behöva olika typer av råd och stöd. Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller direkt riktas till den som ger stöd eller vård.
Neuro har anhörigstödjare som du som medlem kan tala med. Men du är som medlem är även välkommen att kontakta våra diagnosstödjare om du har frågor som är mer specifika för en särskild diagnos.
Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och att få avlösning. När det gäller information kan det handla om hur man kan hjälpa den som är sjuk att få rätt vård, hitta hjälpmedel eller få andra rättigheter tillgodosedda. Men också kunskap om symtom och behandling av en diagnos.
Indirekt anhörigstöd kan vara trygghetslarm, hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar till den som är sjuk. Det handlar alltså om att känna till hur den som är sjuk kan få från samhället för att vardagen ska hjälpas. Utan att den som är anhörig ska behöva sköta allt.
Läs mer i menyn om Stöd och hjälp i vardagen och om Ekonomiska stöd .
Kommunens skyldigheter
Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.
2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigade ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar och närstående som är långvariga sjuka eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.
Mer information om anhörigstöd
”Läkarna trodde inte att jag skulle kunna gå”
När Malin Holmlund diagnostiserades med MS påverkades inte bara hon, hennes närstående drabbades också. I dag har de tagit sig igenom en tuff period och lärt sig leva med diagnosen.
Helena lever med ALS-sjuk man: ”Kampen har varit maximal”
I elva år har Helena Rooth Svensson tagit hand om sin ALS-drabbade man Göran. Efter att Karolinska institutet släppte en rapport om hur det är att vara partner till någon som lever ned ALS upplevde hon en aha-känsla. Hon var inte ensam i sina känslor.
Neuro lanserar stödjare för anhöriga och närstående medlemmar
I dag den 6 oktober är det såväl den nationella som europeiska Anhörigdagen. Och just i dag lanserar vi på Neuro därför särskilda stödjare för anhöriga och närstående medlemmar. Stödjarna kan du som medlem samtala med vid behov. Samtalen kan handla om allt du funderar över, oroar dig för eller om du bara behöver någon som lyssnar. En av anhörigstödjarna är Annika Leander som har en dotter med MS.