Anhörigstöd

Med anhöriga menar vi både anhöriga och närstående, till exempel partner, förälder, barn, arbetskamrat eller vän. En mycket viktig grupp som ibland blir lite bortglömd. För det är tungt även för den anhöriga eller närstående när någon vi står nära drabbas av en neurologisk sjukdom eller skada.

Olika typer av stöd

Anhöriga gör ofta stora vårdinsatser, och kan behöva olika typer av råd och stöd. Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller direkt riktas till den som ger stöd eller vård. 

Neuro har anhörigstödjare som du som medlem kan tala med. Men du är som medlem är även välkommen att kontakta våra diagnosstödjare om du har frågor som är mer specifika för en särskild diagnos. 

Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och att få avlösning. När det gäller information kan det handla om hur man kan hjälpa den som är sjuk att få rätt vård, hitta hjälpmedel eller få andra rättigheter tillgodosedda. Men också kunskap om symtom och behandling av en diagnos. 

Indirekt anhörigstöd kan vara trygghetslarm, hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar till den som är sjuk. Det handlar alltså om att känna till hur den som är sjuk kan få från samhället för att vardagen ska hjälpas. Utan att den som är anhörig ska behöva sköta allt.

Läs mer i menyn om Stöd och hjälp i vardagen och om Ekonomiska stöd . 

Kommunens skyldigheter

Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.

2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigade ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar och närstående som är långvariga sjuka eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.