Anhörigstöd
Att vara anhörig eller närstående till en person som drabbats av en neurologisk diagnos - kan vara tufft och utmanande. Samtidigt är det lätt hänt att den anhörige glöms bort.
Med anhörig menar vi både anhöriga och närstående, till exempel partner, förälder, barn, arbetskamrat eller vän. En mycket viktig grupp som ibland blir lite bortglömd. För det är tungt även för den anhörige eller närstående när någon vi står nära drabbas av en neurologisk sjukdom eller skada.
Olika typer av stöd
Anhöriga gör ofta stora vårdinsatser, och kan behöva olika typer av råd och stöd. Anhörigstöd kan vara många olika insatser som direkt eller indirekt riktar sig till den som ger stöd eller vård.
Neuro har anhörigstödjare som du som medlem kan tala med. Men du är som anhörigmedlem är även välkommen att kontakta våra diagnosstödjare om du har frågor som är mer specifika för en särskild diagnos. Vi har också ett diskussionsforum där du kan dela dina tankar och frågor helt anonymt.
Direkt anhörigstöd kan vara samtalsgrupper, information, ekonomisk ersättning för förlorad arbetsinkomst och att få avlösning. När det gäller information kan det handla om allt från kunskap om symtom och behandling av en diagnos till hur man kan hjälpa den som är sjuk att få rätt vård, hitta hjälpmedel eller få andra rättigheter tillgodosedda.
Indirekt anhörigstöd kan vara trygghetslarm, hemtjänst, korttidsboende och bostadsanpassningar till den som är sjuk. Det handlar alltså om att känna till hur den som är sjuk kan få hjälp från samhället för att vardagen ska fungera. Utan att den som är anhörig ska behöva sköta allt.
Läs mer i menyn om Stöd och hjälp i vardagen och om Ekonomiska stöd.
Kommunens skyldigheter
Det är kommunen som enligt socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig mellan olika kommuner.
2009 skärptes socialtjänstlagen från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.
Mer information om anhörigstöd
Innehållsansvarig: Katarina Aldelin
ALS-träffar våren 2022
LaSSe Brukarstödcenter bjuder in till digitala ALS-träffar som vänder sig till dig som har diagnosen ALS eller är anhörig.
”Läkarna trodde inte att jag skulle kunna gå”
När Malin Holmlund diagnostiserades med MS påverkades inte bara hon, hennes närstående drabbades också. I dag har de tagit sig igenom en tuff period och lärt sig leva med diagnosen.
Helena lever med ALS-sjuk man: ”Kampen har varit maximal”
I elva år har Helena Rooth Svensson tagit hand om sin ALS-drabbade man Göran. Efter att Karolinska institutet släppte en rapport om hur det är att vara partner till någon som lever ned ALS upplevde hon en aha-känsla. Hon var inte ensam i sina känslor.