Ansiktsbild på man som blundar och har ont.
Blandformer av flera typer av smärta förekommer ofta, särskilt om smärtan är långvarig. (Modellen på bilden har inte något samband med texten på sidan.) Foto: Peder Björling.

Smärta och värk

Smärta kan delas in i olika typer beroende på hur den uppstår. För att kunna behandla på bästa sätt måste läkaren ta reda på vad som orsakar smärtan. Finns det en ytlig eller invärtes skada eller en bakomliggande sjukdom?

Nedan ser du en översikt av olika typer av smärta. Det är inte alltid helt enkelt att bedöma orsaken till smärtan och blandformer av flera typer av smärta förekommer ofta, särskilt om smärtan är långvarig. Smärtan kan komma akut eller vara kronisk.

Olika typer av smärta

Vävnadsskadesmärta

Nociceptiv smärta beror på någon form av vävnadsskada som kan uppstå vid en ytlig skada som exempelvis efter slag, skärsår eller brännskador.

Problem i inre organ, som exempelvis hjärtat, kan uppfattas som smärta från vänster arm eller vänster sida av halsen. Det brukar ses som en variant av nociceptiv smärta som kallas visceral smärta eller referred pain.

Nervskadesmärta

Neuropatisk smärta uppstår till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan exempelvis bero på en neurologisk sjukdom eller ett diskbråck. Smärtan varierar beroende på vilka nerver som är skadade och kan vara brännande, stickande, ilande eller diffust molande. Läs mer längre ner på sidan.

Förändrat smärtsystem

Nociplastisk smärta beror på att själva funktionen i smärtsystemet är förändrad, smärtregleringen fungerar inte längre som vanligt. Smärtsignaler till hjärnan förstärks och hämmande signaler från hjärnan försvagas. Det betyder att sådant som normalt inte gör ont blir smärtsamt, till exempel kan lättare tryck göra ont och man kan få utbredda, ömmande partier på kroppen. Vid nociplastisk smärta är smärtan en sjukdom i sig, det vill säga smärtan är inte ett symtom på en annan skada eller sjukdom. 

Tidigare talades det ofta om idiopatisk smärta, som betyder smärta utan känd orsak, men utifrån aktuell kunskap kan de flesta av dessa fall räknas till gruppen nociplastisk smärta.

Neuropatisk smärta - nervskadesmärta

Vi fokuserar nedan på neuropatisk eller neurogen smärta som beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet, vilket omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Men blandformer av olika typer av smärta förekommer ofta. Exempelvis kan långvarig smärta efter en tid breda ut sig och övergå till att bli kronisk.

Symtom vid neuropatisk smärta

Smärtan varierar beroende på vilka nerver som är skadade och kan upplevas som brännande, stickande, ilande eller diffust obehagligt molande smärta. Ibland finns också en stumhets- eller svullnadskänsla. Smärtan kan stråla ut i en arm eller ett ben. Smärtan komma i attacker eller vara ihållande över längre tid.

Neuropatisk smärta karaktäriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel. Ett hudområde kan kännas bedövat, men kan samtidigt vid mycket lätt beröring utlösa smärta. Neuropatisk smärta är svårare att behandla än smärta i skadade vävnader.

Orsaker till neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta/nervsmärta, beror på skador eller sjukdomar som leder till förändrad funktion i nervsystemet.

Det kan till exempel vara ryggmärgsskador eller neurologiska sjukdomar som MS, polyneuropati eller stroke. Andra orsaker kan vara diskbråck, diabetes eller infektioner som borrelia, bältros eller HIV/aids. 

Även fantomsmärtor efter amputationer är neuropatisk. Smärtan kan upplevas som om den kommer från den amputerade kroppsdelen. 

Man skiljer på perifer och centralt utlöst neuropatisk smärta.

  • Om smärtan orsakas av skador på nerver som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen, kallas smärtan perifer neuropatisk smärta.
  • Om smärtan orsakas av skador i hjärnan eller ryggmärgen kallas smärtan central neuropatisk smärta.

Central neuropatisk smärta kan utlösas efter stroke, multipel skleros, traumatisk ryggmärgsskada eller hjärnskada men också vara fantomsmärta efter amputation.

Perifer neuropatisk smärta kan uppkomma efter olyckor eller kirurgiska ingrepp, diskbråck eller tumörer. Det kan också orsakas av en infektion eller inflammation, andra sjukdomar som diabetes eller reumatologiska sjukdomar men också av alkohol och missbruk. Cytostatikabehandling och strålning kan ge nervpåverkan med neuropatismärta. Läs mer om polyneuropati.

Neuropatisk smärta efter allvarliga skador kan sprida sig utanför den aktuella nervens utbredningsområde och slutligen omfatta en hel kroppsdel. Smärtan övergår då till att bli nociplastisk.

Diagnos vid neuropatisk smärta

En utredning med flera undersökningar kan behövas för att fastställa orsaken till smärtan. När du kommer till läkaren får du först berätta om dina besvär. Sedan gör läkaren en kroppsundersökning för att utesluta bakomliggande sjukdomar.  

En neurologisk undersökning bör omfatta en känselundersökning avseende beröring, värme, kyla och smärta. Läs mer om diagnos vid polyneuropati.

Behandling av neuropatisk smärta

Det är viktigt att läkaren gör en ordentlig smärtanalys för att förstå vilka smärtmekanismer som behöver behandlas.

Det finns läkemedel mot neuropatisk smärta men det är inte alltid de fungerar. En biverkning av starka preparat kan vara förvärrad smärta.

Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) är sällan botande men kan ge lindring utan biverkningar.

Elektrisk stimulering av ryggmärgens baksträngar är en ny metod för att lindra i första hand perifer neuropatisk smärta. Tekniken är knuten till universitetssjukhusen och enstaka större sjukhus.

Fysioterapi har varierande effekt beroende på orsaken till smärtan, men funktionsbedömning och kontroll är viktig.

Smärtrehabilitering i miniteam kan vara av värde, i svåra fall i specialistledda kvalificerade multiprofessionella team. Ibland används även psykoterapiformen KBT för att lära sig acceptera ett liv med smärta.

Det är viktigt att ha en bra balans mellan vila och aktivitet, att ägna sig åt lämplig fysisk träning och att vara noga med sömnen.

Alternativa behandlingar med exempelvis kiropraktik kan också ha effekt.

Smärta är en subjektiv upplevelse

Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.

Läs om kronisk smärta.

 

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-10-15

Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt

Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-01-21

Yoga kan hjälpa mot smärta

Om jag inte hade haft yogan i mitt liv så vet jag ärligt talat inte om jag hade orkat fortsätta stå ut med mig själv? Och om jag inte hade haft yogan i mitt liv tror jag på fullt allvar att ingen annan hade orkat leva med mig heller…

Läs mer
2019-12-17

Kent i både DN och Reflex om hantering av sin smärta och inkontinens

Neurostödd försking Neuromedlemmen Kent Revedal lever med både inkontinens och långvarig neuropatisk smärta sedan olyckan 2010. Han har lärt sig att hantera sina utmaningar och vill energiskt hjälpa andra. Han porträtteras nu i både Reflex Magasin och Dagens Nyheter och Neurofonden bidrar till forskning om smärtorsak.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-10-22

Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel

Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-23

Neuroordförande förde fram medlemmars smärtproblem på DM-seminarium

Neuroordförande medverkade på scenen under Dagens Medicin Agendas stora seminariedag 2019 om smärtvårdens framtid. -Nästan hälften av Neuros medlemmar lever med smärta men smärtvården är tyvärr väldigt ojämlik över landet, säger Lise Lidbäck Neuro. Se det textade videoklippet från DM-smärtdagen!

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet