Smärta och värk
Smärta kan delas in i olika typer beroende på hur den uppstår. För att kunna behandla på bästa sätt måste läkaren ta reda på vad som orsakar smärtan. Finns det en ytlig eller invärtes skada eller en bakomliggande sjukdom?
Nedan ser du en översikt av olika typer av smärta. Det är inte alltid helt enkelt att bedöma orsaken till smärtan och blandformer av flera typer av smärta förekommer ofta, särskilt om smärtan är långvarig. Smärtan kan komma akut eller vara kronisk.
Olika typer av smärta
Vävnadsskadesmärta
Nociceptiv smärta beror på någon form av vävnadsskada som kan uppstå vid en ytlig skada som exempelvis efter slag, skärsår eller brännskador.
Problem i inre organ, som exempelvis hjärtat, kan uppfattas som smärta från vänster arm eller vänster sida av halsen. Det brukar ses som en variant av nociceptiv smärta som kallas visceral smärta eller referred pain.
Nervskadesmärta
Neuropatisk smärta uppstår till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet. Det kan exempelvis bero på en neurologisk sjukdom eller ett diskbråck. Smärtan varierar beroende på vilka nerver som är skadade och kan vara brännande, stickande, ilande eller diffust molande. Läs mer längre ner på sidan.
Förändrat smärtsystem
Nociplastisk smärta beror på att själva funktionen i smärtsystemet är förändrad, smärtregleringen fungerar inte längre som vanligt. Smärtsignaler till hjärnan förstärks och hämmande signaler från hjärnan försvagas. Det betyder att sådant som normalt inte gör ont blir smärtsamt, till exempel kan lättare tryck göra ont och man kan få utbredda, ömmande partier på kroppen. Vid nociplastisk smärta är smärtan en sjukdom i sig, det vill säga smärtan är inte ett symtom på en annan skada eller sjukdom.
Tidigare talades det ofta om idiopatisk smärta, som betyder smärta utan känd orsak, men utifrån aktuell kunskap kan de flesta av dessa fall räknas till gruppen nociplastisk smärta.
Neuropatisk smärta - nervskadesmärta
Vi fokuserar nedan på neuropatisk eller neurogen smärta som beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet, vilket omfattar nerver, nervrötter, ryggmärg och hjärna. Men blandformer av olika typer av smärta förekommer ofta. Exempelvis kan långvarig smärta efter en tid breda ut sig och övergå till att bli kronisk.
Symtom vid neuropatisk smärta
Smärtan varierar beroende på vilka nerver som är skadade och kan upplevas som brännande, stickande, ilande eller diffust obehagligt molande smärta. Ibland finns också en stumhets- eller svullnadskänsla. Smärtan kan stråla ut i en arm eller ett ben. Smärtan komma i attacker eller vara ihållande över längre tid.
Neuropatisk smärta karaktäriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel. Ett hudområde kan kännas bedövat, men kan samtidigt vid mycket lätt beröring utlösa smärta. Neuropatisk smärta är svårare att behandla än smärta i skadade vävnader.
Orsaker till neuropatisk smärta
Neuropatisk smärta/nervsmärta, beror på skador eller sjukdomar som leder till förändrad funktion i nervsystemet.
Det kan till exempel vara ryggmärgsskador eller neurologiska sjukdomar som MS, polyneuropati eller stroke. Andra orsaker kan vara diskbråck, diabetes eller infektioner som borrelia, bältros eller HIV/aids.
Även fantomsmärtor efter amputationer är neuropatisk. Smärtan kan upplevas som om den kommer från den amputerade kroppsdelen.
Man skiljer på perifer och centralt utlöst neuropatisk smärta.
- Om smärtan orsakas av skador på nerver som ligger utanför hjärnan och ryggmärgen, kallas smärtan perifer neuropatisk smärta.
- Om smärtan orsakas av skador i hjärnan eller ryggmärgen kallas smärtan central neuropatisk smärta.
Central neuropatisk smärta kan utlösas efter stroke, multipel skleros, traumatisk ryggmärgsskada eller hjärnskada men också vara fantomsmärta efter amputation.
Perifer neuropatisk smärta kan uppkomma efter olyckor eller kirurgiska ingrepp, diskbråck eller tumörer. Det kan också orsakas av en infektion eller inflammation, andra sjukdomar som diabetes eller reumatologiska sjukdomar men också av alkohol och missbruk. Cytostatikabehandling och strålning kan ge nervpåverkan med neuropatismärta. Läs mer om polyneuropati.
Neuropatisk smärta efter allvarliga skador kan sprida sig utanför den aktuella nervens utbredningsområde och slutligen omfatta en hel kroppsdel. Smärtan övergår då till att bli nociplastisk.
Diagnos vid neuropatisk smärta
En utredning med flera undersökningar kan behövas för att fastställa orsaken till smärtan. När du kommer till läkaren får du först berätta om dina besvär. Sedan gör läkaren en kroppsundersökning för att utesluta bakomliggande sjukdomar.
En neurologisk undersökning bör omfatta en känselundersökning avseende beröring, värme, kyla och smärta. Läs mer om diagnos vid polyneuropati.
Behandling av neuropatisk smärta
Det är viktigt att läkaren gör en ordentlig smärtanalys för att förstå vilka smärtmekanismer som behöver behandlas.
Det finns läkemedel mot neuropatisk smärta men det är inte alltid de fungerar. En biverkning av starka preparat kan vara förvärrad smärta.
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) är sällan botande men kan ge lindring utan biverkningar.
Elektrisk stimulering av ryggmärgens baksträngar är en ny metod för att lindra i första hand perifer neuropatisk smärta. Tekniken är knuten till universitetssjukhusen och enstaka större sjukhus.
Fysioterapi har varierande effekt beroende på orsaken till smärtan, men funktionsbedömning och kontroll är viktig.
Smärtrehabilitering i miniteam kan vara av värde, i svåra fall i specialistledda kvalificerade multiprofessionella team. Ibland används även psykoterapiformen KBT för att lära sig acceptera ett liv med smärta.
Det är viktigt att ha en bra balans mellan vila och aktivitet, att ägna sig åt lämplig fysisk träning och att vara noga med sömnen.
Alternativa behandlingar med exempelvis kiropraktik kan också ha effekt.
Smärta är en subjektiv upplevelse
Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.
Läs om kronisk smärta.
Matematiska modeller ska optimera dosen av läkemedel
Farmakometri är ett relativt nytt och tvärvetenskapligt forskningsfält. Med hjälp av matematiska modeller vill forskarna kunna förutsäga hur ett läkemedel ska doseras för att fungera optimalt för olika människor.
Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta
Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt
Neuroordförande förde fram medlemmars smärtproblem på DM-seminarium
Neuroordförande medverkade på scenen under Dagens Medicin Agendas stora seminariedag 2019 om smärtvårdens framtid. -Nästan hälften av Neuros medlemmar lever med smärta men smärtvården är tyvärr väldigt ojämlik över landet, säger Lise Lidbäck Neuro. Se det textade videoklippet från DM-smärtdagen!
Neuro deltar på Smärtdagen
En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?
Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska
Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.
Nytt smärtorgan upptäckt i huden
Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.
World Ms Day 30/5 - Neuro stödjer forskning om ms och graviditet
Neurofonden stödjer årligen drygt 50 forskningsprojekt inom neurologin. I år går ett av bidragen till ett forskningsprojekt graviditet och leva med diagnosen ms. - Vi vill att vår forskning ska ge ökad information till kliniker vid vägledning av fertila kvinnor med ms, forskaren Agnes Gorczyca.
Mamma med multipel skleros – Janes tuffa kamp mot ms-fatiguen
Tvillingmamman Jane Eliasson har diagnosen ms och kämpar för att behålla orken. Innan graviditeten märkte ingen att hon bar på diagnosen. "De kroppsliga symtomen som kommit efter graviditeten kan jag ta, men inte den stora ms-tröttheten. Jag vågar inte ta hand om tvillingarna själv"
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!