Orsaker till ryggmärgsskador

Orsaken till en ryggmärgsskada kan bero på olycka, sjukdom eller att den är medfödd. Ungefär 150 personer per år får ryggmärgsbrott på grund av olycka eller sjukdom i Sverige.

Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador

Trafikolyckor står för cirka hälften av fallen och 15 % är dykolyckor. Olycksfallen är vanligast i tjugoårsåldern. Män står för 80 % av dem. Cirka 6 000 svenskar lever med sviterna efter en traumatisk ryggmärgsskada.

Mängden kompletta skador minskar i takt med att säkerheten i bilar ökar, med bättre bälten, krockkuddar osv. Bättre akut omhändertagande leder också till att färre skador blir kompletta.

Förvärvade icke traumatiska ryggmärgsskador

Ungefär 40–50 personer per år får tryckskador på ryggmärgen på grund av infektion, blödning eller tumör.

Ryggmärgsbråck

I Sverige föds ett trettiotal barn per år med ryggmärgsbråck och det finns omkring 1 000 barn och ungdomar med ryggmärgsbråck i landet. Det är en av de vanligaste missbildningarna i nervsystemet.

Ryggmärgsbråck utvecklas under fosterstadiets första fyra veckor. Det har ännu inte upptäckts att någonting i livsföringen orsakar skadan. Inte heller att sjukdom eller olycksfall under graviditeten skulle vara en anledning. Men en viss form av ärftlighet finns. Det tycks som om båda föräldrarna behöver bära på anlaget till missbildningen för att den ska uppstå. Förekommer ryggmärgsbråck i familjen är risken för upprepning förhöjd.

Internationella studier har visat att folsyra (en vattenlöslig B-vitamin) minskar risken för ryggmärgsbråck. Folsyratabletter kan köpas receptfritt på apotek. För att ha önskad effekt måste intaget av folsyra påbörjas före graviditeten.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling, verkställande direktör, Stiftelsen spinalis

 

Nyheter om ryggmärgsskada

"Mycket positivt"
2019-11-01

Vård för ryggmärgsskadade blir nationell högspecialiserad vård

Socialstyrelsen har beslutat att viss vård vid ryggmärgsskador blir nationell högspecialiserad vård. Denna ska bedrivas vid fyra enheter i landet.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidisciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkinsonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer