Orsaker till ryggmärgsskador
Orsaken till en ryggmärgsskada kan bero på olycka, sjukdom eller att den är medfödd. Ungefär 150 personer per år får ryggmärgsbrott på grund av olycka eller sjukdom i Sverige.
Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador
Trafikolyckor står för cirka hälften av fallen och 15 % är dykolyckor. Olycksfallen är vanligast i tjugoårsåldern. Män står för 80 % av dem. Cirka 6 000 svenskar lever med sviterna efter en traumatisk ryggmärgsskada.
Mängden kompletta skador minskar i takt med att säkerheten i bilar ökar, med bättre bälten, krockkuddar osv. Bättre akut omhändertagande leder också till att färre skador blir kompletta.
Förvärvade icke traumatiska ryggmärgsskador
Ungefär 40–50 personer per år får tryckskador på ryggmärgen på grund av infektion, blödning eller tumör.
Ryggmärgsbråck
I Sverige föds ett trettiotal barn per år med ryggmärgsbråck och det finns omkring 1 000 barn och ungdomar med ryggmärgsbråck i landet. Det är en av de vanligaste missbildningarna i nervsystemet.
Ryggmärgsbråck utvecklas under fosterstadiets första fyra veckor. Det har ännu inte upptäckts att någonting i livsföringen orsakar skadan. Inte heller att sjukdom eller olycksfall under graviditeten skulle vara en anledning. Men en viss form av ärftlighet finns. Det tycks som om båda föräldrarna behöver bära på anlaget till missbildningen för att den ska uppstå. Förekommer ryggmärgsbråck i familjen är risken för upprepning förhöjd.
Internationella studier har visat att folsyra (en vattenlöslig B-vitamin) minskar risken för ryggmärgsbråck. Folsyratabletter kan köpas receptfritt på apotek. För att ha önskad effekt måste intaget av folsyra påbörjas före graviditeten.
Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling, verkställande direktör, Stiftelsen spinalis
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Tillgänglighet i bostaden nyckeln till delaktigt liv
Att kunna sköta sin hygien, laga en bit mat och råda sig själv i sitt hem är exempel på delaktighet. Men hur enkelt är det att vara delaktig hemma för den som är äldre och lever med ryggmärgsskada? I sin avhandling belyser arbetsterapeuten och forskaren Lizette Norin vikten av tillgänglighet i bostaden.
Vård för ryggmärgsskadade kan bli nationell högspecialiserad vård
Ett nytt område föreslås bli nationell högspecialiserad vård – vården för ryggmärgsskadade. Detta förslag går nu på remiss. Samtidigt har en lista tagits fram med fler än 250 nya förslag till vad som skulle kunna bli nationell högspecialiserad vård. Bland dessa ska nu sållas ut vilka områden som kan
Kämpar för att ryggmärgsskadevården ska centraliseras i Sverige
Rehabiliteringsläkaren och professorn i medicinsk vetenskap Claes Hultlings vision om centralisering av rehabiliteringskliniker specialiserade på ryggmärgsskadade, är nu på väg att slå igenom även i Sverige. Lyssna på poddintervjun med Claes.
Ny metod kan diagnostisera hjärntrötthet
Det går att hitta och objektivt ställa diagnos på trötthet (fatigue/hjärntrötthet) efter skallskada visar en avhandling från Umeå universitet.