Orsaker till ryggmärgsskador

Orsaken till en ryggmärgsskada kan bero på olycka, sjukdom eller att den är medfödd. Ungefär 150 personer per år får ryggmärgsbrott på grund av olycka eller sjukdom i Sverige.

Förvärvade traumatiska ryggmärgsskador

Trafikolyckor står för cirka hälften av fallen och 15 % är dykolyckor. Olycksfallen är vanligast i tjugoårsåldern. Män står för 80 % av dem. Cirka 6 000 svenskar lever med sviterna efter en traumatisk ryggmärgsskada.

Mängden kompletta skador minskar i takt med att säkerheten i bilar ökar, med bättre bälten, krockkuddar osv. Bättre akut omhändertagande leder också till att färre skador blir kompletta.

Förvärvade icke traumatiska ryggmärgsskador

Ungefär 40–50 personer per år får tryckskador på ryggmärgen på grund av infektion, blödning eller tumör.

Ryggmärgsbråck

I Sverige föds ett trettiotal barn per år med ryggmärgsbråck och det finns omkring 1 000 barn och ungdomar med ryggmärgsbråck i landet. Det är en av de vanligaste missbildningarna i nervsystemet.

Ryggmärgsbråck utvecklas under fosterstadiets första fyra veckor. Det har ännu inte upptäckts att någonting i livsföringen orsakar skadan. Inte heller att sjukdom eller olycksfall under graviditeten skulle vara en anledning. Men en viss form av ärftlighet finns. Det tycks som om båda föräldrarna behöver bära på anlaget till missbildningen för att den ska uppstå. Förekommer ryggmärgsbråck i familjen är risken för upprepning förhöjd.

Internationella studier har visat att folsyra (en vattenlöslig B-vitamin) minskar risken för ryggmärgsbråck. Folsyratabletter kan köpas receptfritt på apotek. För att ha önskad effekt måste intaget av folsyra påbörjas före graviditeten.

Sakkunnig: med. doktor Claes Hultling, verkställande direktör, Stiftelsen spinalis

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om ryggmärgsskada

2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
2019-06-05

Remissvar om nationell högspecialiserad vård vid avancerad behandling av Parkinsons sjukdom i komplikationsfas

Neuroförbundet har beretts tillfälle att lämna ett yttrande över rubricerad remiss. Vi kan konstatera att i det underlag som sakkunniggruppen lämnat så föreslås att avancerad behandling av Parkinsons sjukdom i komplikationsfas inte ska utgöra nationell högspecialiserad vård. Som grund för detta..

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet