Orsaker till polyneuropati

Polyneuropati kan ha många olika orsaker. Hos ungefär en av fyra går det inte att fastställa vad sjukdomen beror på. Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, uppstå när kroppen åldras, bero på en nervpåverkan orsakad av andra samtidiga sjukdomar eller bero på nervinflammation. Polyneuropati kan även komma efter behandling med vissa starka läkemedel, efter missbruk eller om man fått i sig gifter på annat sätt.

En viktig orsak till polyneuropati är åldrande, eftersom förekomst av idiopatisk polyneuropati ökar med stigande ålder. Nervsystemet och nervtrådarna åldras liksom kroppens övriga organ. I 60–80-årsåldern finns hos vissa en lättare polyneuropati, som inte alltid har någon praktisk betydelse för patienten, men som kan uppmätas med neurofysiologiska metoder.

Bland de kända orsakerna till polyneuropati är diabetes den vanligaste, men andra sjukdomar kan också vara orsaken. 

Många polyneuropatier går att behandla och förbättra idag. Exempel på dessa är polyneuropatier orsakade av vitaminbrist, inflammation såsom Guillain-Barrés syndrom (GBS) och Kronisk inflammatorisk demyelinserande polyneuropati (CIDP), samt vissa former av ärftlig polyneuropati, som Skelleftesjukan.

Olika orsaker till polyneuropati:

  • Metabol polyneuropati, där polyneuropatin uppstår på grund av skada på perifera nerver orsakad av andra sjukdomar såsom diabetes, njurskvik, med flera.
  • Toxisk polyneuropati, där skadan på perifera nerver orsakas av alkohol överkonsumtion,vissa läkemedel, tungmetaller och lösningsmedel.
  • Nutitionella polyneuropatier, där polyneuropatin orsakas av vitaminbrist, främst för B12 vitamin, men även för andra vitaminer såsom B1, B6 och folat.
  • Ärftliga polyneuropatier, där polyneuropati uppastår på genetiska avvikelser som påverkar uppbyggnad av nervskidan (myelin) eller nervtråden (axon). 

Man räknar att det finns cirka 30-40 patienter per 100 000 invånare med ärftlig polyneuropati. Bland de ärftliga sjukdomarna finns former som kallas för CMT (Charcot-Marie-Tooth). CMT är i sig en sjukdomsgrupp med flera varianter. Ärftlighetsgång och symtom kan variera mycket.

I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig sjukdom som kallas för Skelleftesjukan eller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP), alternativt ATTRv amyloidos. Den ger ofta uttalade symtom från bland annat perifera känsel- och muskelnerver samt autonoma nerver som styr hjärtrytmen, blodtrycket och tarmarnas rörelse, samt oftast hjärtmuskeln, ögon och njurar. Sjukdomen är mycket allvarlig och enligt Socialstyrelsen lever cirka 450 svenskar med sjukdomen i dag.

.

Exempel på ärftliga polyneuropatier:

  • CMT (Charcot-Marie-Tooth)
  • HNPP (Hereditary Neuropathy with liability to Pressure Palses, ärftlig tryckkänslig neuropati)
  • Skelleftesjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP)
  • Fabrys sjukdom

Vid CMT och HNPP utgör polyneuropatin huvudsymtom, medan vid sjukdomarna FAP och Fabrys är polyneuropati ett delsymtom.

Inflammatoriska polyneuropatier

Inflammatoriska polyneuropatier, där polyneuropatin orsakas av inflammation i perifera nerver utgör ca 20 procent av alla polyneuropatier. De flesta inflammatoriska polyneuropatier är en delfenomen i en mer utbredd inflammatorisk sjukdom i kroppen såsom reumatiska sjukdomar eller cancersjukdom, men ibland är inflammationen avgränsad och drabbar enbart perifera nerver.

Den sistnämnda inflammatoriska polyneuropatigruppen som förekommer i båda akut- och en kroniska former, består av GBS, CIDP, MMN och PDN:

  • GBS (Guillian-Barrés syndrom)
  • CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati). 
  • MMN (multifokal motorisk neuropati)
  • PDN (paraproteinemi-relaterad demyelinisering neuropati)

Vid akuta inflammatoriska polyneuropatier, som Guillian-Barrés syndrom (GBS), får man inom loppet av några veckor ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln. Cirka häften av de som får GBS tillfrisknar inom 6 till 12 månader.

Det finns också kroniska inflammatoriska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många månader-år, det vill säga CIDP, MMN och PDN.

Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Idiopatisk polyneuropati, CIAP

(kronisk idiopatisk axonal polyneuropati, grovtrådsneuropati)

Orsaken till idiopatisk polyneuropati, som även kallas (CIAP) kronisk idiopatisk axonal polyneuropati, kan vara svår att fastställa. CIAP är vanligare vid stigande ålder och tros ha bakomliggande mekanismer som samverkar med åldringsprocessen. De exakta mekanismerna bakom uppkomst av CIAP är dock okända idag.

Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-22

Vaccination mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka

Läs mer
Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer
2019-11-08

Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren

Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Tore drabbades av ovanliga diagnosen Guillain-Barrés syndrom

Med Antons hjälp kan Tore gå igen. För ett och ett halvt år sedan säckade Tore ihop då han skulle kliva upp ur sängen. Benen bar inte längre. Tore hade drabbats av den ovanliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. All funktion under midjan slogs ut. Trots flera månaders sjukhusvistelse kom han hem och var helt sängliggande, förlamad från midjan och neråt.

Läs mer
1 av 2 får OK
2019-10-28

Nytt läkemedel vid Skelleftesjukan får klarsignal efter prisförhandlingar

NT-rådet rekommenderar en av de två nya genterapierna mot Skelleftesjukan men säger nej till den andra. Tegsedi kan användas vid ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan).

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer