Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Säker form av östrogen hjälper ms-patienter att undvika skov
Graviditetshormonet östrogen tillsammans med konventionella mediciner gav ms-patienter med skov färre återfall i en fas II randomiserad, placebokontrollerad studie. Detta har publicerats i Lancet Neurology
Dags att säkerställa om högintensiv styrketräning ökar livskvaliteté vid skovvis förlöpande Multipel skleros (MS)
Fysisk aktivitet är en viktig del i rehabiliteringen vid multipel skleros och kan bidra till bättre hälsa, funktion, välbefinnande och arbetsförmåga. I en pilotstudie har man sett att högintensiv styrketräning hos personer med skovvis förlöpande MS ledde till bättre funktion och livskvalité.
Stor studie ska slå fast om fysisk träning verkligen lindrar skovvis ms
-Våra studier pekar på att fysisk träning faktiskt hjälper till att hålla ms i schack och med Neuroförbundets fondpengar kan vi göra en stor randomiserad studie för att bevisa det, säger forskaren Marie Kierkegaard.
System som mäter stress hjälper personer med ms att må bättre
Stress försvårar ofta symtomen för personer som lever med ms, multipel skleros. En projektgrupp från Stockholm har tagit fram ett verktyg som kan hjälpa patienterna på både kort och lång sikt.
Beteendeterapi kan hjälpa mot ms-depression
Personer med ms drabbas i högre grad än normalbefolkningen av depressiva symtom. En forskningsstudie från Karolinska institutet KI, visar nu att ms-patienter efter en individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), bättre kunde hantera känslor, tankar och sitt dagliga liv med ett större välbefinnande. Personen måste dock förbereda sig mentalt och skapa utrymme i vardagen, behandlingen tar tid och kan vara krävande.