Behandling av multipel skleros (MS)
Det finns fortfarande inte något botemedel mot MS men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av MS de senaste 20 åren.
Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt (dessa kallas sjukdomsmodulerande eller immunmodulerande). Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.
Man kan dela upp MS-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.
Injektionsbehandlingar
Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subkutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på MS-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.
Dropp
Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya MS-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.
Tabletter
Sedan 2011 har sju olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis MS. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.
"Stamcellstransplantation"
Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv MS är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med MS och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.
Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat MS-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.
Behandling mot olika symtom
De flesta symtomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.
Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.
Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Rehabilitering och träning
Rehabilitering vid MS är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.
Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.
Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med MS-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.
Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med MS, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känslig för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).
Riktlinjer
Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, MS och Parkinsons sjukdom 2016. Nya riktlinjer publicerades 2022 och ersatte då de tidigare riktlinjerna från 2016. Socialstyrelsen gjorde en mindre översyn av riktlinjernas rekommendationer 2022, för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap.
I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser. Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Nationella riktlinjer för MS
Genetik vid multipel skleros – tidigare lärdomar och nya data
Att förhindra rökning och övervikt gäller självfallet alla, men det kan vara särskilt viktigt att råda personer med MS att så långt som möjligt avråda sina barn från rökning och försöka hindra övervikt, eftersom de har en ökad genetisk risk."
Susacs syndrom ovanlig diagnos som kan misstas för MS
Susacs syndrom är en mycket sällsynt neurologisk sjukdom. Syndromet är sannolikt underdiagnostiserat på grund av det kan visa sig på många olika sätt.
MS-forskningen som får stöd av Neuro
Tack vare gåvor kan Neuro stödja MS-forskning - för att den som drabbas av MS ska få bästa möjliga förutsättningar och för att det i framtiden ska vara lättare att tidigt förebygga och behandla.
Tre kvalitetsmått för MS nytt i kriterierna för Sveriges bästa sjukhus
Tidningen Dagens Medicin har för åttonde året i rad rankat Sveriges bästa akutsjukhus i tre olika kategorier. Nytt för i år är bland annat att tre kvalitetsmått för multipel skleros införts som en ny delkategori inom medicinsk kvalitet.
Rättens expert kritisk: Inte lätt simulera svår MS
Sjukvården borde tidigare ha upptäckt att den 48-årige man som misstänks för grovt bidragsbrott fejkade sin sjukdom, det menar den pensionerade överläkaren i neurologi Jan Fagius.