Neil Young på scen. Foto.
Artisten Neil Young är en av många som har epilepsi. Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). Foto: Ben Houdijk/Shutterstock.

Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

 

Viktigt att ingå i det nationella Epilepsi-registret

I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för epilepsi som heter Epilepsiregistret och som är ett delregister i Svenska neuroregister. Syftet med registret är att fungera som ett viktigt verktyg för att kunna följa och mäta epilepsivårdens kvalitet, men även för uppföljning av patienternas anfallssituation och upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i Epilepsiregistret, säkerställs att varje patient får viktig information återkommande samt att utvärdering görs av den utredning och behandling som patienten fått. Kvaliteten på enskilda klinikers epilepsivård kan mätas via registret och i vilken mån nationella riktlinjer för vård vid epilepsi följs. Epilepsiregistret ger således förutsättning för uppföljning av vården likväl som den framgent kan användas för forskning om epilepsi, förutsatt att täckningsgraden i registret ökar.

Inom kort inkluderas även det Nationella epilepsikirurgiregistret, SNESUR, i Svenska neuroregister.

Innehållsansvarig: Mattias Nordgren

 

Nyheter om epilepsi

2022-02-23

Diskrimineras på grund av sin epilepsi

Tina Söderback har epilepsi och behövde få helgerna arbetsfria så att hon kunde vila upp sig. Men i stället för att hjälpa henne sade arbetsgivaren upp henne.

Läs mer
2022-02-21

Läkare vill ha Nationella riktlinjer för hantering av epilepsilarm

Risken för plötslig död vid epilepsi är störst vid frekventa och nattliga tonisk-kloniska anfall hos personer utan tillsyn. Epilepsilarm skulle kunna upptäcka många allvarliga anfall. Trots detta varierar förskrivning av epilepsilarm stort över landet. Nationella riktlinjer behövs för förskrivning av epilepsilarm och för uppföljning av deras användning, enligt tre läkare som skriver en kommentar i Läkartidningen.

Läs mer
2022-02-14

Från obotbar till frisk - Fias son Calle blev av med sin epilepsi

Fia Gunnarssons son Calle diagnostiserades med epilepsi när han var 11 år. Oron ökade i takt med att anfallen kom allt oftare, ibland flera gånger om dagen. Men så hände något som förändrade allt.

Läs mer
2022-01-24

Fick tunga behörigheten tillbaka efter tre år

Patrick har kört lastbil i 20 år med dispens för epilepsi i tonåren. Över en natt gjorde EU:s hårdare hälsokrav honom olämplig att köra tung lastbil. Han kämpade för att bli undantagen de nya kraven och efter tre år står han idag med sitt körkort i handen. ”Det gäller att ansöka om rätt saker och att aldrig ge upp”, säger han till tidningen Proffs. Patrick drog det längsta strået i sin kamp.

Läs mer
2022-01-03

ADHD hos vuxna kopplat till en rad sjukdomar, bland annat epilepsi och parkinson

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för ADHD är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin). Tidigare studier har funnit att vuxna med ADHD löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa samband har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna som har ADHD samtidigt med en fysisk sjukdom.

Läs mer