Symtom vid epilepsi

Om du har epilepsi är vissa av hjärnans nervceller överaktiva, vilket kan orsaka olika typer av anfall. Epileptiska anfall kan vara mycket olika för olika personer, men hos en och samma individ är anfallen oftast likadana varje gång.

Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler. De olika nervcellerna samverkar i komplicerade nätverk och kommunicerar med varandra. Dessa aktiviteter är grunden för att du till exempel ska kunna tänka, känna, höra, se och röra dig.

När hjärnan fungerar som den ska, finns en balans mellan att nervcellerna stimuleras och att de hålls tillbaka. Om du har epilepsi är denna balans rubbad. Vissa nervceller är då överaktiva och du får ett epileptiskt anfall när hjärnan förlorar kontrollen över denna överaktivitet.

Hur anfallen blir beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. Därför indelas epileptiska anfall i två huvudtyper:

• Generaliserade anfall, då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start.
• Fokala anfall, som startar i en begränsad del av hjärnan.

Ett första anfall är inte alltid epilepsi

Alla sjukdomar och skador som du får i hjärnbarken kan rubba balansen mellan nervcellernas aktiviteter och därmed göra att du får ett epileptiskt anfall. Det innebär inte att du alltid har epilepsi.

Anfallet kan komma i nära anslutning till den akuta skadan eller sjukdomen, till exempel i samband med feber hos små barn som kan ge feberkramper. Du kan exempelvis också få anfall i samband med en infektion i centrala nervsystemet, en traumatisk hjärnskada, stroke eller vid abstinens efter en period då du har druckit mycket alkohol. Sådana epileptiska anfall brukar kallas provocerade och behöver inte betyda att du har epilepsi.

Risken för nya anfall är liten när febern gått över eller när det har gått några dagar efter att du har fått stroke. Nästan en person av tio kommer någon gång i livet att drabbas av ett epileptiskt anfall. I de flesta fall handlar det om ett så kallat provocerat anfall som man bara får en gång.

Diagnosen epilepsi brukar i praktiken ställas efter två oprovocerade epileptiska anfall. Den kan även ställas efter ett enda anfall om risken för återfall anses vara mycket hög.

För vissa går anfallen över, andra behöver alltid medicin

För åtminstone hälften av alla som får sjukdomen läker epilepsin ut. Om du inte har haft något anfall på flera år kan du ofta stegvis minska de mediciner du tar mot epilepsin för att sedan avsluta behandlingen utan att anfallen kommer tillbaka. Men ibland behöver du få behandling livet ut och ibland är epilepsin så svår att du fortsätter att få täta anfall trots intensiv behandling. Var tionde person med epilepsi har anfall minst en gång i veckan. Ofta är det tydligt redan under det första året om epilepsin är lätt- eller svårbehandlad.

Olika typer av anfall: 

Primärt generaliserade anfall 

Dessa anfall delas in i
• tonisk-kloniska anfall
• absenser
• myoklona anfall, även kallade myoklonier
 

Tonisk-kloniska anfall

Det tonisk-kloniska anfallet är den mest kända formen av primärt generaliserat anfall. Du förlorar medvetandet utan förvarning, blir spänd i hela kroppen och efter några sekunder börjar det rycka i armar och ben. Anfallet går över inom ett par minuter och du vaknar till stegvis. Denna typ av anfall kallades förr grand mal, en beteckning som fortfarande används av många. Du vaknar upp, känner dig tung i huvudet, kan ha träningsvärk i armar och ben och upptäcker att du kanske har kissat på dig eller bitit dig i tungan. Du har inget minne av själva anfallet och undrar ofta vad som har hänt.

Absenser 

Den här typen av anfall, som förr kallades petit mal, är en annan form av primärt generaliserat anfall. Dessa anfall varar endast några sekunder och har inte lika många och tydliga symtom. Du blir frånvarande, stirrar kanske tomt framför dig och svarar inte på tilltal. Du minns inget av anfallet efteråt, men kan kanske uppleva det som att du tappat tråden. Absenser kan komma åtskilliga gånger per dag.

Myoklona anfall 

Vid myoklona anfall kan du vara vid fullt medvetande men få häftiga upprepade muskelryckningar i armar, huvud eller ben. Det rycker oftast i båda sidorna av kroppen samtidigt. Myoklona anfall kommer oftast på morgonen och du kan efteråt berätta hur anfallet kändes. De flesta har upplevt liknande muskelryckningar innan man somnar, men det innebär inte att man har epilepsi.
Barn kan få ytterligare former av primärt generaliserade anfall som är ovanliga och därför inte berörs närmare här.

Fokala anfall 

Den här typen av anfall delas in i:
• Fokalt anfall utan påverkan av medvetandet. Du kommer ihåg allt som hände under anfallet.
• Fokala anfall med nedsatt medvetande. Du får en minneslucka för vad som hände under anfallet.
• Fokalt anfall som sprids och påverkar hela hjärnan, så kallad sekundär generalisering.

Symtomen beror på var i hjärnan anfallet pågår 

Vid fokala anfall då du är vid fullt medvetande under anfallet beror symtomen helt på vilket område i hjärnan som berörs. Anfall som beror på elektrisk överaktivitet i pannlobens bakre delar gör att du får attacker av rytmiska ryckningar i motsatt kroppshalva. Anledningen är att just detta område styr muskelaktiviteten i den motsatta sidan. Om aktiviteten under anfallet pågår lite längre bak i hjärnan, i hjässloben som är centrum för känsel, påverkas känseln. Anfallen blir då attacker av pirrningar eller domningar i hand, arm eller ben beroende av vilka delar av hjässloben som är inblandade.

På liknande vis upplever du anfall från synbarken i nackloben som synfenomen, kanske attacker då du ser ett ljusklot eller ett blinkande ljus. När du får anfall från tinningloben kan du uppleva korta sekvenser av bekanta minnesbilder eller luktförnimmelser.

Du kan alltså ha epileptiska anfall som inte syns på utsidan utan som du bara upplever själv. Ett sådant anfall kallas för auroa och kan ge en rad olika symtom. Några exempel på auror är plötsliga oförklarliga och ofta oangenäma lukt- eller smakupplevelser samt syn- eller hörselupplevelser. Auran kan alltså ha mycket skiftande karaktär hos olika personer, vilket beror på att anfallen inleds i olika delar av hjärnan. För den enskilda individen brukar aurorna vara identiska vid återkommande anfall.

Ibland förlorar du medvetandet 

Fokala anfall där du helt eller delvis förlorar medvetandet sprids till lite större delar av hjärnan så att medvetandet påverkas. Det kan medföra att du blir avskärmad, inte uppfattar omgivningen och inte minns anfallet. Den som står bredvid märker att du inte svarar på tilltal, kanske stirrar rakt fram och plockar med händerna eller smackar med läpparna.

Allt detta sker omedvetet och du minns själv inget av detta efter anfallet. Ett sådant anfall kan börja med ryckningar i en hand, eller som en aura innan anfallsaktiviteten sprider sig så att medvetandet påverkas.

Fokalt till bilateralt tonisk-kloniskt anfall 

Skulle aktiviteten vid det fokala anfallet spridas ytterligare kan det komma att påverka hela hjärnan, anfallet övergår då till ett tonisk-kloniskt krampanfall som kallas sekundärt generaliserat anfall. Om du har denna stegvisa utveckling av ett anfall kan du ibland efteråt komma ihåg de inledande symtomen innan medvetandet påverkades och du inte minns mer.

En inledande aura talar om att anfallet har en fokal start och inte är primärt generaliserat. Auran är ofta likadan från anfall till anfall hos samma person och du känner igen den som din typiska förkänning. Ändå kan det vara svårt att beskriva dess innehåll för andra.

Orsaker 

Hos de flesta personer som drabbas av epilepsi hittar man ingen bakomliggande orsak. Detta gäller framför allt när epilepsi uppstår i barndomen. För barn är det inte heller ovanligt att epilepsin kan läka ut.

Epilepsi kan orsakas av bland annat medfödda skador och sjukdomar, skallskador, hjärntumörer eller att du tidigare har haft en stroke.
För ungefär hälften av alla som får epilepsi kan läkarna inte hitta någon orsak.

Även om sjukdomen till viss del kan vara ärftlig är risken att du ska föra den vidare till dina barn i de allra flesta fall mycket liten.

Källa: 1177.se

 

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Stöd forskningen om epilepsi

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade artiklar

2018-10-08

De förutsäger epileptiska anfall med artificiell inteligens, AI

Australiensiska forskare har med hjälp av artificiell intelligens (AI), lyckats förutsäga epileptiska anfall en stund innan det slår till. Upptäckten skulle kunna leda till ett bärbart larm för personer med epilepsi.

Läs mer
2018-09-14

Neurofonden stödjer sensorutveckling för optimerad Parkinsonbehandling

Att utveckla sensorer för mer precis och objektiv mätning av olika kroppsymtom. Det är Filip Bergquist och hans neuroforskarteams målsättning, för att skapa effektivare och mer individuella behandlingar mot olika symtom vid Parkinsons sjukdom. Därför bidrar Neurofonden med 300.000 kronor.

Läs mer
2018-03-15

Förslaget till första riktlinjerna för epilepsivård nu på remiss

Förslaget till historiska riktlinjer när det gäller epilepsivården i Sverige är nu ute på remiss. Och de pekar på att tidig operation kan bota betydligt fler med epilepsi. -Det här kan innebära stora förbättringar för många av de 81000 i Sverige som lever med epilepsi, säger Anne Thelander

Läs mer
2018-02-11

Epilepsiforskning – om kirurgi & morgondagens genterapi

Internationella epilepsidagen infaller den 12 februari 2018: Johan Bengzon och Merab Kokaia forskar kring epilepsibehandlingar vid epilepsicentrum i Lund. Hör Neuropoddens reportage om fascinerande behandlingar med dels kirurgi idag och dels genterapi i morgon, där man använder virus som läkemedelst

Läs mer
2018-02-09

Många nyheter på forskarkongress

På en stor internationell forskarkongressen i höstas i Barcelona presenterades en rad nyheter inom epilepsiområdet. I slutet av 2017 publicerades en sammanfattning av kongressen i tidskriften Neurologi i Sverige.

Läs mer
2018-01-11

Känner du till Min Stora Dag för barn?

Du har väl inte missat att barn och ungdomar med neurologiska diagnoser kan ansöka via målsman till Min Stora Dag för att få en upplevelse och paus från vardagen? Det gäller evenemang såsom konserter, melodifestivalen och landskamper.

Läs mer
2017-12-22

Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen

Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.

Läs mer
Relationen mellan stress och anfall
2017-04-04

Stress är vanlig trigger för anfall vid epilepsi

Patienter med epilepsi står inför många utmaningar, men kanske de svåraste är oförutsägbarheten av anfall. En av de vanligast rapporterade orsakerna till anfall är stress. Ny forskning undersöker hur stressrelaterade anfall kan reduceras med hjälp av lågriskbehandlingar.

Läs mer
EPILEPSI
2016-10-14

Kognitiv försämring, som observeras hos många patienter med Temporallobsepilepsi

Forskare knutna till Warren Alpert och Rhode Island Hospital i Providence rapporterade nyligen att kognitiv försämring, som observeras hos många patienter med Temporallobsepilepsi, också är förknippad med symtom på depression.

Läs mer
2016-04-22

Lena har kunnat jobba efter lyckad hjärnkirurgi mot epilepsin

Trots sin epilepsi har Lena Andersson jobbat hela livet tack vare förstående arbetsgivare. Både tidigare som undersköterska i humanvården och de senaste 29 åren som veterinärassistent. För 15 år opererades hon för sin epilepsi. -En lyckad operation och efter den fick jag ett helt nytt liv.

Läs mer