ALS - amyotrofisk lateralskleros

ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr muskler dör. De muskler som inte längre får impulser från nervsystemet förtvinar. Nervbanor som går till muskulaturen är den viljemässigt styrda muskulaturen. De finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.

Synonymer till ALS

  • Progressiv spinal muskelatrofi
  • Progressiv bulbär pares
  • Pseudobulbär pares
  • Primär lateral skleros
  • Motorneuronsjukdom

Insjuknandet i ALS är relativt likartat världen över. Cirka 2–4 individer per 100 000 invånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar drygt 220 personer per år. De flesta är i åldern 45–60 år. Sjukdomen är något vanligare hos män.

ALS uppträder i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros.

Här får du och närstående information, råd och tips om ALS och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering.

Forskning om ALS

Det bedrivs omfattande forskning om ALS i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.

Man undersöker också om det finns några samband mellan ALS och yttre faktorer såsom virus och toxiner.

Undersökningar har visat att vid ärftliga former av ALS föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring ALS och hur man kan påverka de felaktiga generna.

Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.

Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos ALS-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.

Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Viktigt att ingå i det nationella ALS-registret

I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister ALS-registret, som är ett delregister inom Svenska neuroregister. Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp motorneuronsjukdomar. Syftet med registret är att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur ALS bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i ALS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av ALS på olika orter i landet. Mer forskning om orsaker till ALS behövs men även att göra ALS-sjukvården likvärdig och högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar. 

 

Nyheter om ALS

RNA i axoner
2019-01-24

Ny metod för att studera ALS bättre

Vid nervsjukdomen amyotrofisk lateralskleros, als, dör de motoriska nervcellerna, motorneuronen, vilket orsakar förlamning. Men långt innan motorneuronen dör förlorar de kontakten med musklerna, då deras utskott, axonerna, förtvinar.

Läs mer

De spelade hockey för ALS-forskningen

På fredag 21 december arrangerades en annorlunda hockeymatch i värmländska Hammarö ishall.

Läs mer

De spelar hockey för ALS-forskningen

På fredag 21 december arrangeras en annorlunda hockeymatch i värmländska Hammarö ishall.

Läs mer
Blev 40 år
2018-12-17

Hockeyspelaren Scott Matzka död i als

Amerikanen Scott Matzka nådde som längst till AHL på den nordamerikanska kontinenten. Via tyska andra- och tredjeligan och fyra säsonger i danska Odense Bulldogs kom han till Örebro hockey inför säsongen 2009-10.

Läs mer
2018-11-28

Skaparen av TV-serien om Svamp Bob har avlidit i sjukdomen als

Skaparen av den kända tecknade seriefiguren SpongeBob, Svampbob fyrkant, Stephen Hillenburg, har avlidit i den uppmärksammade neurologiska sjukdomen als, amyotrofisk lateralskleros. Det rapporterar Dagens Nyheter, The Independent och Barn-tv-kanalen Nickelodeon, en av kanalerna där serien visas.

Läs mer
2018-11-21

Forskare vill ersätta dysfunktionella celler i hjärnan

En studie från Karolinska Institutet stöder teorin att ersättning av dysfunktionella immunceller i hjärnan kan bli ett behandlingsalternativ vid neurodegenerativa sjukdomar som amyotrofisk lateralskleros (als) och alzheimer. I studien, som publicerats i Nature Communications, bytte forskarna ut immu

Läs mer
2018-11-01

Als-konferens i Lund 10 oktober 2018

Inspelad föreläsning om den neurologiska diagnosen als, amyotrofisk lateralskleros. Ta del av de senaste forsknings- och behandlingsrönen från neurologer som är ledande forskare och kliniskt verksamma inom als.

Läs mer
2,6 miljoner kronor
2018-10-31

Västerbottens läns landsting satsar på forskning

Tio forskare inom Västerbottens läns landsting tilldelas vardera 2,6 miljoner i så kallade spjutspetsmedel. Bland forskningsprojekten finns vitt skilda ämnen såsom ALS, ögonsjukdomar, tandlossning och allergier.

Läs mer
2018-10-15

Frågor och svar om als

Många frågor från publiken förblev obesvarade vid Neuros konferens om amyotrofisk lateralskleros (als) 10 oktober i Lund. Men här kommer några av svaren i efterhand från Peter Andersen, professor i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå.

Läs mer
Kalmar - Lund - Östersund

Als-konferens hösten 2018

Senaste nytt om behandlingsrön och aktuell forskning. På tre orter kan vi erbjuda spännande föreläsningar om als. Se Lundkonferensen i efterhand till och med 9 november.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet