Nyheter
Björn Eklund blev frisk från ME efter behandling
Journalisten Björn Eklund insjuknade i ME efter en influensa 2008. När han hörde talas om en medicin som kunde hjälpa gick han "all in", lånade 270.000 och åkte till Norge för behandling. Se intervju i Malou efter tio i tv4 play.
Intervju i P4 Dalarna med vår diagnosstödjare Annika Leander
Annika Leander har varit diagnosstödjare inom Neuro i många år. Radio P4 i Dalarna tog kontakt och ville höra mer om vad en diagnosstödjare gör.
Läkemedel som kan återställa missbildade blodkärl i hjärnan
Ett läkemedel som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie.
Professor Bengt Linderoth får priset »GIANT of Neuromodulation«
Bengt Linderoth, professor emeritus i funktionell neurokirurgi vid Karolinska institutet, Stockholm, har av International Society of Neuromodulation (INS), utsetts till mottagare av priset »GIANT of Neuromodulation«.
Digitala verktyg räddar hjärnan vid stroke
Tiden mellan ankomst till sjukhus och start av propplösande behandling vid stroke har snudd på halverats i Karlstad med en ny app. Vid behandling av stroke är varje minut värdefull.
Känsliga jobb stängs för folk med fel gener
Den nya gentekniken har medfört ett snabbt växande utbud av tester, som visar om man har anlag för olika ärftliga sjukdomar. Just nu finns det kliniska rutintest för omkring 600 genetiska sjukdomar, och ytterligare cirka 350 är på väg i forskningslaboratorierna.
Avhandling: Sjukdomsmarkörer för Huntingtons sjukdom
Proteiner i ryggmärgsvätska avslöjar sjukdomsmekanismer och möjliggör mätning av sjukdomsaktivitet vid Huntingtons sjukdom. Valter Niemelä, neurolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, om resultaten från sin avhandling.
Genvariant hos släkt tros orsaka stroke
Forskare vid Lunds universitet tror sig ha identifierat en genvariant som kan orsaka småkärlssjukdom i hjärnan och stroke.
Hjärnskada kan påvisas hos covid-19-patienter
Många covid-19-patienter har neurologiska symtom, men rutinprover visar oftast inte någon hjärnpåverkan. I en studie vid Uppsala universitet har forskare upptäckt skador på hjärnan hos patienter, genom att analysera prover från ryggmärgsvätskan.
Därför är Sällsynta Dagen så viktig - förbundsordförande för Neuro vet
Den så kallade Sällsynta Dagen uppmärksammas i år den 28 februari, för att uppmärksamma alla som lever med en sällsynt diagnos. "Jag lever själv med en mycket sällsynt neurologisk diagnos vilket innebär stora utmaningar när man söker vård", säger Lise Lidbäck, ordförande för Neuro. Se videoklippet!
Epilepsidagen 8/2- Så blev Rut befriad från sina epilepsisymtom
Rut Bjerhagen har haft regelbundna epilepsianfall sedan två års ålder, men efter midsommarhelgen 2019 opererades hon. Den epilepsidrabbade hjärnvävnaden togs bort och hon har varit symtomfri sedan dess.
- Jag har fått ett helt nytt liv och vill som diagnosstödjare, hjälpa medlemmar i Neuro. Se video
Nya läkemedel mot epilepsi och MS får godkänt i EU
En ny behandling mot svårbehandlad epilepsi var ett av 13 nya läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndighetens expertkommitté CHMP rekommenderade för godkännande i EU vid sitt senaste möte.
Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering
Uppskattningsvis lider cirka sex procent av världens befolkning av neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi, parkinson och kronisk smärta. Med dagens behandlingsmetoder – främst tabletter och injektioner – hamnar läkemedlet även där det inte behövs och kan medföra biverkningar som i vissa fall även skadar patienten.
När det inte riktigt är Parkinson
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Återkommande psykotiska symtom under många år var Huntingtons sjukdom
Huntingtons sjukdom är en ärftlig neurologisk sjukdom som tidigare kallades danssjuka på grund av den typiska störningen med ofrivilliga rörelser (korea). Det är dock mycket vanligt att rörelsestörningen föregås av 10–20 år av psykiska symtom med irritabilitet, depression, ångest, psykos och en förändrad personlighet.