Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Vad är generika och biosimilarer?
När patenten gått ut för originalläkemedel finns möjlighet för utveckling av generiska läkemedel och biosimilarer. Dessa har oftast betydligt lägre pris än originalläkemedlet. Men även för dessa krävs forskningsstudier innan de godkänns, för att garantera effekt och säkerhet.
AI-modell som förbättrar diagnostiken vid MS
Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en AI-modell som med 90 procents säkerhet kan avgöra vilken variant av MS en patient har. Modellen ökar möjligheten att sätta in rätt behandling i tid och därmed bromsa sjukdomsförloppet.
Forskning om rehabilitering efter stroke
Inspelning med Sofie Andersson fysioterapeut och forskare vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg och Margit Alt Murphy, fysioterapeut och forskare. De ger oss en inblick i hur ny teknik kan användas för att mäta och förstå rörelser i den drabbade kroppshalvan – och hur det kan göra skillnad i rehabiliteringen.
Ny forskning om fatigue - den extrema trötthet som drabbar många med MS
Simon Englund, doktorand och forskare vid Karolinska Institutet berättar om hjärntrötthet sk fatigue kopplat till multipel skleros (MS) och hur väl olika behandlingsmetoder fungerar för att lindra den.
Vill du delta i en forskningsstudie om sömnsvårigheter vid MS?
Sömnsvårigheter som även kallas insomni är ett problem som orsakar ett stort lidande for många människor med MS.