Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Luftföroreningar kan öka risken för ALS
En svensk studie från Karolinska Institutet visar att långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp.
Ny mekanism kopplar Epstein-Barr-virus till MS
En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.
Exponering för PFAS och PCB:er kopplas till ökad sannolikhet för MS
Forskare vid Uppsala universitet har studerat koncentrationer av miljögifter i blodet från 1800 personer och använt statistiska metoder för att undersöka sannolikheten att drabbas av MS.
Nya genetiska fynd kan förklara orsaken till sporadisk ALS
Under 2019-2025 har ett svenskt-tyskt ALS-forskarkonsortium mellan universitetssjukhusen i Umeå, Ulm, Mannheim-Heidelberg utfört avancerade genetiska analyser på prov från hjärnbarken från avlidna ALS patienter. Resultaten, som publicerats i den internationella vetenskapliga tidskriften Brain, bidrar med ny kunskap om möjliga genetiska mekanismer bakom sporadisk ALS, det vill säga ALS av okänd orsak och utan förekomst av sjukdom i släkten.
Glädjande att distansarbete ökar sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning
Tv4 nyheterna rapporterar: Möjligheten att arbeta på distans har lett till en kraftig ökning av sysselsättningen bland personer med fysisk funktionsnedsättning. Det visar en ny studie från forskningsinstitutet SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle). – Det som är slående är att det fortsätter uppåt, uppåt, uppåt, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet.