Man vid whiteboard med formler
Mika Gustafsson forskar om metoder för att tidigt upptäcka hur ms kommer att utvecklas. Hans forskargrupp har fått stöd från Neurofonden. | Foto: Malin Hoelstad

Forskning om neurologiska sjukdomar

Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.

Patienternas egen forskningsfond

Neuro delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.

De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.

Porträtt av Fredrik Piehl

– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.

 

Tidigare forskningsbidrag från Neuro

Beviljade bidrag för 2019 (ansökan 2018).

Bidragen gör nytta

Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.

Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.

Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:

  • Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
  • Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
  • Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
  • Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.

Innehållsansvarig: Jenny Höglund

 

Relaterade nyheter

Digital föreläsning om neuropatisk smärta

Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.

Läs mer
2021-03-11

Björn Eklund blev frisk från ME efter behandling

Journalisten Björn Eklund insjuknade i ME efter en influensa 2008. När han hörde talas om en medicin som kunde hjälpa gick han "all in", lånade 270.000 och åkte till Norge för behandling. Se intervju i Malou efter tio i tv4 play.

Läs mer
2021-03-05

Stort bidrag till forskning som kan ge ny behandling mot MS

Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Goncalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm ”för hans nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom”. Det meddelas i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsrådet.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer