Man vid whiteboard med formler. Foto.
Mika Gustafsson forskar om metoder för att tidigt upptäcka hur MS kommer att utvecklas. Hans forskargrupp har fått stöd från Neurofonden. | Foto: Malin Hoelstad

Forskning om neurologiska sjukdomar

Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.

Patienternas egen forskningsfond

Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.

De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.

Porträtt av Fredrik Piehl

– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.

 

Bidragen gör nytta

Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.

Vänligen godkänn marketing cookies för att kunna se videon

Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.

Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:

  • Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
  • Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
  • Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
  • Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
 

Relaterade nyheter

2024-01-10

Analys av proteiner kan förutsäga svår MS

Neurostödd försking En kombination av endast 11 proteiner kan förutsäga hur svår multipel skleros (MS) olika personer kommer att få många år framåt i tiden. De identifierade proteinerna skulle kunna användas till att individanpassa behandlingen efter hur svår sjukdomen förväntas bli. Studien har letts av forskare vid Linköpings universitet.

Läs mer
2023-11-15

Spännande tider för ALS-forskningen

Caroline Ingres projekt är ett av tre som får mångmiljonbidrag av Neuroförbundet för forskningsprojekt kring ALS. Det här ska projektet leda till.

Läs mer
2023-11-15

Mångmiljonbelopp till ALS-forskning

Neuroförbundet delar i år ut rekordstora forskningsbelopp för tre forskningsprojekt om ALS. Anneli Ozanne vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som får bidrag för ett projekt. Detta för att utveckla stödet till familjer där en förälder har ALS. - Vi behöver en mer jämlik vård och förhoppningen är att detta projekt kan vara en del som bidrar till det, säger Anneli Ozanne.

Läs mer
2023-11-15

Miljonstöd för att forska om ALS

Grattis Peter Andersen, du får 5,4 miljoner kronor av Neuroförbundet för ett projekt med att forska om ALS!

Läs mer
2023-07-05

Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad.

Läs mer