Vad vi gör - vårt arbete
Neuroförbundet är en intresseorganisation för människor i Sverige som lever med neurologiska diagnoser eller symtom samt deras familjer och närstående. Vi finns för att ge våra medlemmar och andra intresserade information, stöd och kraft.
Det gör vi genom att:
- påverka våra beslutsfattare till förbättrade sociala och medicinska insatser samt förbättrade möjligheter till neurologisk rehabilitering.
- bidra till ökad kunskapsspridning bland beslutsfattare och allmänhet om neurologiska diagnoser och livsvillkor för personer som lever med neurologiska sjukdomar eller skador.
- skapa ökad förståelse för personer med neurologiska sjukdomstillstånd eller skador och genom opinionsbildning verka för bättre livsvillkor för våra medlemmar.
- främja utvecklingsarbete och forskning i syfte att förbättra livssituationen.
- genomföra insamlingskampanjer som synliggör vår verksamhet och ger ekonomiska bidrag till såväl verksamheten som forskning.
- åstadkomma och upprätthålla kontakter med organisationer - inom och utom landet vilka arbetar i liknande syften.
Neuro Malmö Corona-ställde om sin sittande Zumba till träning hemifrån
I vanliga fall håller Neuro Malmö regelbundna träningspass med sittande Zumbadans i sin föreningslokal. Men nu under Coronapandemin ställde de om sin aktivitet, istället för att ställa in. De ordnade Zumbaträning som deltagarna kunde vara med i hemifrån via videokonferens. Se videoklippet!
Neuro gav till forskning om hur Huntington skadar hjärnans infocentrum
År 2011 fick överläkare Åsa Peterséns forskargrupp på Huntingtoncentrum vid Lunds universitet ett stipendium på 500 000 kronor från Neurofonden. "Ett mycket betydelsefullt och generöst bidrag, som vi använt för att studera hur ”informationscentrumet” hypotalamus i hjärnan påverkas vid Huntington".
Så kan du få hjälp genom socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen, ofta kallad SoL, gäller för alla som är bosatta i Sverige. Där anges bland annat att kommunerna ska ge service och omvårdnad åt personer som har fysiska eller psykiska funktionshinder. Detta betyder att du som har en neurologisk sjukdom, liksom din närstående (oavsett om hen själv är sjuk eller inte), kan få stöd av kommunen. Ett villkor för att få hjälp är att man inte kan till godose behovet på något annat sätt. Det beskriver Magnus Andersson som koordinerar Neuros rättsombud.
Vi riskerar bortprioritering och vill bidra i Socialstyrelseprioarbete
Funktionsrätt Sverige, som samlar Neuro och ytterligare 43 patientförbund, har inte fått vara med i arbetet med att ta fram riktlinjer kring hur vården ska prioritera patienter vid brist på intensivvårdsplatser, när nu Coronaviruset tar allt större resurser: "Det här kan bli en svår etisk debatt!"
Neuro trotsar Coronaviruset med videokonferenser för att ändå mötas
Förbundskansliet Neuro håller videokonferensmöten via vanliga datorer och rekommenderar sitt föreningsliv detsamma för att mötas och trotsa Coronaviruset. Därför höll Neuro Östbo-Västbo sitt föreningsårsmöte med tekniken. - Jag kan verkligen rekommendera andra att också pröva, säger Emma Åverling.
Så prioriterade styrelsen för Neurofonden forskningsutdelningarna 2020
Neurofonden delar årligen ut mycket pengar till forskning inom neurologi. Det handlar om sjukdomar och förvärvade skador, som har med hjärnan och nervsystemet att göra. Neurofonden har en forskningskommitté bestående av personer inom vårdprofessionen och här är några exempel på utdelningarna 2020:
”Dags att ge dem med störst behov företräde i vården”
Neuros ordförande Lise Lidbäck tillsammans med Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet och Inger Ros, ordförande Hjärt Lung, på Dagens Medicins debattsida.
Vad är största utmaningen för att lyckas?
Omställningen till nära vård pågår runt om i landet. Men än är det långt kvar. Horizont har frågat företrädare för äldre, personer med kronisk sjukdom och socialministern vad de ser som den största utmaningen – och vad de själva kommer att göra för att driva utvecklingen framåt. Neuros ordförande
Epilepsidagen: Rut 2.0 uppgraderad genom kirurgi mot epilepsin
Världsepilepsidagen 10/2: "Jag har genom hjärnkirurgin mot min epilepsi blivit uppgraderad från Rut 1.0 till Rut 2.0 och fått helt nya möjligheter i livet. Jag är oerhört tacksam och nu utan rädsla för ett anfall när som helst. Fantastiskt", säger språkläraren och diagnosstödjaren Rut Bjerhagen.
Diagnosstöd - en av våra medlemsförmåner
Neuros diagnosstödjare är ideellt engagerade medlemmar, som i egenskap av medmänniska ger råd, stöd och information till enskilda medlemmar i en besvärlig livssituation. Alla våra diagnosstödjare lever med en neurologisk diagnos, eller är närstående till någon med en neurologisk diagnos.