Kronisk smärta – ett av de stora hälsoproblemen

Kronisk brukar man kalla smärta som pågått under en period av tre till sex månader eller längre. Nästan var femte person har pågående smärtproblem och sju procent lider av kronisk smärta. Samtidigt saknas bra smärtläkemedel.

Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser.

Det är lätt att glömma att smärta i grunden är en värdefull signal som varnar för att något är fel. Att känna smärta vid rätt tillfälle är kroppens eget varningssystem som signalerar när det finns risk att kroppen skadas, om man exempelvis råkar ta på något som är hett eller trampar snett.  

Men ibland kan smärtsystemet förstärka smärta som pågått en längre tid. Det som började som en varningssignal har blivit som ett brandlarm som hakat upp sig. Smärta kan faktiskt även uppstå utan att kroppens vävnader är stimulerade eller skadade.

Olika delar av hjärnan hanterar upplevelsen

Smärtan består av olika komponenter som hanteras i helt olika delar av hjärnan innan de sätts ihop till något vi upplever som en enhet.

  • Den sensoriska smärtupplevelsen - att det gör ont - bearbetas i en del av hjärnan.
  • En annan del av hjärnan bidrar med smärtans lokalisation - var det gör ont.
  • Slutligen finns även en emotionell komponent - den obehagliga delen.

Genom att delarna kombineras på olika sätt uppstår olika former av smärta.

I studier har forskare börjat skilja mellan den långvariga plågsamma smärta och mer kortvarig smärta. De visar att hjärnaktiviteten vid långvarig smärta är koncentrerad till delar av hjärnan som hanterar kognitiva funktioner och känslor, knappt alls till de delar som är inblandade i kortvarig smärtperception.

Nervskador känns ofta på en annan plats i kroppen än där skadan är lokaliserad. Det beror på att hjärnan alltid förmedlar smärtan till receptorer i nervändarna - trots att skadan kan sitta någonstans längs en nervbana eller i hjärnan.

Det finns idag nya tekniker för att studera smärta. Med så kallad single cell-sekvensering, kan man registrera samtliga gener som är aktiva i enskilda celler vid en viss tidpunkt. Vilket gör det möjligt att studera exakt vilka celler som är aktiva under olika delar av smärtreaktionen och vid olika slags smärttillstånd.

Behandling av kronisk smärta

De senaste åren har det börjat komma läkemedel för just långvarig smärta, men för de flesta patienter är de ännu otillräckliga. Det finns inga riktigt bra läkemedel mot neuropatisk smärta, men mediciner som har utvecklats mot depression och epilepsi kan hjälpa. Effekten av antidepressiva läkemedel på smärta har inget att göra med stämningslägesförhöjning, utan forskarna tror att medicinen direkt gynnar centrala nervsystemets smärthämmande signaler.

En annan behandlingsmetod är ryggmärgsstimulering, där man med elektrisk ström stimulerar kroppens egna smärthämmande nervbanor.

Behandling av smärta påverkas av patientens förväntningar och tilltro till behandlingen, och att detta påverkas av läkarens bemötande och sätt att kommunicera kring behandlingen. Kunskapen om förväntningarnas roll talar mycket för KBT-liknande behandlingar vid smärta.

Forskningen har visat att våra tankar spelar en viktig roll inte bara för hur vi hanterar smärtan, utan även för hur ont det faktiskt gör. Den så kallade placeboeffekten är kraftfull när det gäller smärta. Redan på 1970-talet visade forskare att placeboeffekten är beroende av ett specifikt smärthämmande system i kroppen, det så kallade opioidsystemet. När vi föreställer oss att bli befriade från smärta utsöndras opioider i kroppen med resultatet att smärtsignaleringen till hjärnan faktiskt minskar.

SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har i december 2021 publicerat en rapport där de analyserat behandlingar vid långvarig smärta. Syftet var att ge en bild av kunskapsläget om hälsoeffekter av multimodala och interdisciplinära behandlingar för rehabilitering av personer med långvarig smärta, och att undersöka dem ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Smärta är en subjektiv upplevelse

Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.

För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som exempelvis svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.

Försämrad livskvalitet vid smärta

Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och ekonomiska svårigheter som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.

Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga.

Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.

"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med", berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.

Gå med i Neuroförbundet

För bara 32 kronor i månaden får du tillgång till råd, stöd och nätverk.

Jag vill gå med idag!

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla
 

Relaterade nyheter

2023-02-08

Tydliga könsnormer när långvarig smärta beskrivs

Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den medicinska behandlingen. Ett problem som lyfts i en avhandling vid Göteborgs universitet.

Läs mer
2023-02-07

Svagströmsstimulering kan underlätta vid kronisk smärta

Neurostödd försking En ny metod för att behandla polyneuropatismärta har nyligen beviljats medel från Neuroförbundet. Studien leds av Magnus Thordstein på Klinisk Neurofysiologi i Linköping och är en fortsättning på en tidigare studie inom smärtlindring.

Läs mer
2023-02-01

Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid flera neurologiska diagnoser och symtom

Med funktionell neurokirurgi menas kirurgiska ingrepp på nervsystemet som syftar till att lindra besvär och symtom av neurologiska sjukdomar och tillstånd. Sex forskare skriver i Läkartidningen om senaste nytt kring detta.

Läs mer
2022-11-09

Långvarig smärta underskattad riskfaktor för hjärt–kärlsjuklighet

En ny studie visar att personer med långvarig smärta har en påtagligt ökad risk att utveckla hjärt–kärlsjukdom jämfört med personer utan smärta. Forskarna skriver själva om resultatet i Läkartidningen.

Läs mer
2022-11-09

Epilepsi och långvarig smärta blir nya vårdförlopp

Epilepsi och långvarig smärta är två hälsotillstånd med stora patientgrupper där vården idag är ojämlik.

Läs mer
2022-10-11

Smärtrehab får patienter att aktivera sig igen

Att leva med långvarig smärta kan påverka hela livet. Smärtan är en individuell känsla som skiljer sig åt från person till person, men som ofta leder till social isolering, depression och långa sjukskrivningar. På rehabiliteringsmedicin i Lund arbetar arbetsterapeuterna aktivt med att försöka få sina patienter att återigen aktivera sig trots att de har ont.

Läs mer
2022-10-05

Om smärta - När kunskap sprids vill fler forska

Nanna De Rezende Strander är sektionschef inom högspecialiserad smärtvård vid Karolinska universitetssjukhuset och berättar för Neuro om vad som sker inom polyneuropatiområdet.

Läs mer
2022-09-28

TLV ska utvärdera produkter för ryggmärgsstimulering

Elektrisk ryggmärgsstimulering är ett alternativt till läkemedelsbehandling vid svårbehandlad smärta. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ska enligt Läkemedelsvärlden göra en hälsoekonomisk utvärdering av flera produkter för elektrisk ryggmärgsstimulering. Detta efter ett uppdrag från Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet.

Läs mer
2022-05-05

Efterlängtad lärobok om långvarig smärta

Långvarig smärta. Smärtmedicin vol 2. Emmanuel Bäckryd och Mads U Werner (redaktörer). Boken recenseras i Läkartidningen av Gunilla Brodda Jansen, docent, överläkare, rehabiliteringsmedicin och smärta; medicinsk rådgivare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Region Stockholm.

Läs mer
2022-04-27

När det onda aldrig släpper

Envis värk behandlas ofta nonchalant. Neuroforskning visar att smärtan blir en sjukdom i sig. Hjärnan blir överöst av smärtsignaler och klarar inte längre att filtrera och dämpa. Nya rön tyder även på en inflammation i själva nervsystemet.

Läs mer