Kronisk smärta – ett av de stora hälsoproblemen
Kronisk brukar man kalla smärta som pågått under en period av tre till sex månader eller längre. Nästan var femte person har pågående smärtproblem och sju procent lider av kronisk smärta. Samtidigt saknas bra smärtläkemedel.
Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser.
Det är lätt att glömma att smärta i grunden är en värdefull signal som varnar för att något är fel. Att känna smärta vid rätt tillfälle är kroppens eget varningssystem som signalerar när det finns risk att kroppen skadas, om man exempelvis råkar ta på något som är hett eller trampar snett.
Men ibland kan smärtsystemet förstärka smärta som pågått en längre tid. Det som började som en varningssignal har blivit som ett brandlarm som hakat upp sig. Smärta kan faktiskt även uppstå utan att kroppens vävnader är stimulerade eller skadade.
Olika delar av hjärnan hanterar upplevelsen
Smärtan består av olika komponenter som hanteras i helt olika delar av hjärnan innan de sätts ihop till något vi upplever som en enhet.
- Den sensoriska smärtupplevelsen - att det gör ont - bearbetas i en del av hjärnan.
- En annan del av hjärnan bidrar med smärtans lokalisation - var det gör ont.
- Slutligen finns även en emotionell komponent - den obehagliga delen.
Genom att delarna kombineras på olika sätt uppstår olika former av smärta.
I studier har forskare börjat skilja mellan den långvariga plågsamma smärta och mer kortvarig smärta. De visar att hjärnaktiviteten vid långvarig smärta är koncentrerad till delar av hjärnan som hanterar kognitiva funktioner och känslor, knappt alls till de delar som är inblandade i kortvarig smärtperception.
Nervskador känns ofta på en annan plats i kroppen än där skadan är lokaliserad. Det beror på att hjärnan alltid förmedlar smärtan till receptorer i nervändarna - trots att skadan kan sitta någonstans längs en nervbana eller i hjärnan.
Det finns idag nya tekniker för att studera smärta. Med så kallad single cell-sekvensering, kan man registrera samtliga gener som är aktiva i enskilda celler vid en viss tidpunkt. Vilket gör det möjligt att studera exakt vilka celler som är aktiva under olika delar av smärtreaktionen och vid olika slags smärttillstånd.
Behandling av kronisk smärta
De senaste åren har det börjat komma läkemedel för just långvarig smärta, men för de flesta patienter är de ännu otillräckliga. Det finns inga riktigt bra läkemedel mot neuropatisk smärta, men mediciner som har utvecklats mot depression och epilepsi kan hjälpa. Effekten av antidepressiva läkemedel på smärta har inget att göra med stämningslägesförhöjning, utan forskarna tror att medicinen direkt gynnar centrala nervsystemets smärthämmande signaler.
En annan behandlingsmetod är ryggmärgsstimulering, där man med elektrisk ström stimulerar kroppens egna smärthämmande nervbanor.
Behandling av smärta påverkas av patientens förväntningar och tilltro till behandlingen, och att detta påverkas av läkarens bemötande och sätt att kommunicera kring behandlingen. Kunskapen om förväntningarnas roll talar mycket för KBT-liknande behandlingar vid smärta.
Forskningen har visat att våra tankar spelar en viktig roll inte bara för hur vi hanterar smärtan, utan även för hur ont det faktiskt gör. Den så kallade placeboeffekten är kraftfull när det gäller smärta. Redan på 1970-talet visade forskare att placeboeffekten är beroende av ett specifikt smärthämmande system i kroppen, det så kallade opioidsystemet. När vi föreställer oss att bli befriade från smärta utsöndras opioider i kroppen med resultatet att smärtsignaleringen till hjärnan faktiskt minskar.
SBU (statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har i december 2021 publicerat en rapport där de analyserat behandlingar vid långvarig smärta. Syftet var att ge en bild av kunskapsläget om hälsoeffekter av multimodala och interdisciplinära behandlingar för rehabilitering av personer med långvarig smärta, och att undersöka dem ur ett hälsoekonomiskt perspektiv.
Smärta är en subjektiv upplevelse
Smärtupplevelsen är subjektiv. Det är bara du som upplever smärtan som kan avgöra hur ont det gör. Det finns inga bra metoder att objektivt mäta dess styrka och det är heller inte intressant då det är din personliga upplevelse som står i centrum i en vårdsituation.
För vårdpersonalen är det enda säkra patientens egen berättelse och beskrivning, vilket många smärtpatienter upplever som besvärande. Det kan vara svårt att bli trodd och kunskapen om kronisk smärta i allmänvården skulle kunna vara bättre. Inte heller syns det utanpå patienten att han eller hon ständigt har ont. De tecken på akut smärta som friska människor uppvisar, som exempelvis svettningar, har dessutom försvunnit hos de kroniskt sjuka patienterna.
Försämrad livskvalitet vid smärta
Kronisk smärta följs ofta av andra besvär. Det kan vara psykosociala problem som påverkar relationer och leder till ensamhet och utanförskap. Det kan också handla om svårigheter att fortsätta arbeta, depressioner, problem i hemmet och ekonomiska svårigheter som följd av långvarig sjukskrivning. Många smärtpatienter får efterhand svårt att hantera stress.
Det finns undersökningar som visar att smärtpatienter kan ha en fysisk prestationsförmåga motsvarande den hos svårt hjärtsjuka patienter och psykiskt vara i nivå med individer som vårdas för depression. En kronisk smärtpatients liv kan präglas av sjukrollen och inaktivitet. Han eller hon bär ständigt smärtan med sig och inrättar ofta hela livet efter den. Smärtpatienter upplever ofta en kraftigt försämrad livskvalitet. Sömnsvårigheter är vanliga.
Tillsammans med den ständiga smärtan kan det leda till extrem utmattning och orkeslöshet, vilket innebär att livet inrutas ytterligare. Att alltid ha tillgång till en stol eller viloplats kan bli ett måste, bara att gå från badrummet till köket kan vara en stor ansträngning som kräver ett mellanstopp.
"Jag har med mig en fällstol var jag än är, om jag handlar eller går runt kvarteret. Jag vet aldrig när jag översköljs av tröttheten, när jag bara måste vila oavsett vad jag håller på med", berättar en patient. Det blir en ond cirkel där bristen på fysisk aktivitet, liksom övervikt, påverkar smärtan negativt.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Neuro deltar på Smärtdagen
En av föreläsarna är Neuros ordförande Lise Lidbäck: Hur lyfter vi smärtpatienten när medicinsk personal får mindre att säga till om?
Mer arbetsinriktad smärtrehabilitering målet för studie på Akademiska
Smärta är ett område som berör många med neurologisk diagnos. Samtidigt är det något det behöver forskas mer omkring.
Nytt smärtorgan upptäckt i huden
Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.
World Ms Day 30/5 - Neuro stödjer forskning om ms och graviditet
Neurofonden stödjer årligen drygt 50 forskningsprojekt inom neurologin. I år går ett av bidragen till ett forskningsprojekt graviditet och leva med diagnosen ms.
- Vi vill att vår forskning ska ge ökad information till kliniker vid vägledning av fertila kvinnor med ms, forskaren Agnes Gorczyca.
Mamma med multipel skleros – Janes tuffa kamp mot ms-fatiguen
Tvillingmamman Jane Eliasson har diagnosen ms och kämpar för att behålla orken. Innan graviditeten märkte ingen att hon bar på diagnosen. "De kroppsliga symtomen som kommit efter graviditeten kan jag ta, men inte den stora ms-tröttheten. Jag vågar inte ta hand om tvillingarna själv"
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Sveriges första smärthund
På Hundhjälpen i Uppland utanför Storvreta utbildas assistanshundar för personer med exempelvis epilepsi, diabetes och neuropsykiatriska diagnoser. Nu blir de först i landet med att utbilda en smärthund.