Orsaker till parkinson

Man vet inte vad som orsakar sjukdomen, men ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla parkinsons. Det verkar också finnas en ärftlig komponent eftersom en del av de sjuka har släktingar som också har sjukdomen. Miljöfaktorer kan vara en annan bidragande orsak till parkinsons.

Mycket tyder dock på att det finns olika orsaker och att flera orsaker samverkar till att sjukdomsprocessen startar. Kanske rör det sig om många olika typer av parkinsonsjukdomar.

Män drabbas oftare, ungefär tre av fem är män. Den vanligaste åldern då man insjuknar i Parkinsons sjukdom är mellan 55 och 60 år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare blir sjukdomen. Ungefär 1 % av alla personer över 65 år har parkinson.

Sjukdomsdebut kan förekomma hos personer i 20-årsåldern, men det är mycket ovanligt.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om parkinson

2022-07-06

Kunglig närvaro vid neurologikongress i Spanien

Den 21 juni närvarade Sveriges drottning vid neurologikongressen Global Summit Neuro 2020/2022 i Salamanca, Spanien.

Läs mer
2022-06-20

Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?

Vi söker fler diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar.

Läs mer
2022-05-11

Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan

Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.

Läs mer
2022-04-29

Digital föreläsning om forskning kring parkinson

Neurostödd försking I samband med den internationella Parkinson´s day i april uppmärksammade Neuro dagen med en digital direktsänd föreläsning den 7 april 2022. Föreläsare är Mattias Andréasson, neurolog och doktorand vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Institutet. Nu finns inspelningen textad och publicerad nedan.

Läs mer
2022-04-19

Skor med laserpekare kan hjälpa vid parkinson

Parkinsons sjukdom gör ibland så att patientens muskler fryser till och gör det omöjligt för patienten att röra sig.

Läs mer
2022-04-08

Jag kände att det pirrade i höger arm, som sodavatten

Neuros medlem Kjell Havring berättar om hur livet förändrades efter att han diagnostiserades med Parkinson.

Läs mer
2022-03-15

Spelberoende – en allvarlig biverkan vid WED och parkinson

Spelberoende är en allvarlig biverkan till behandling med läkemedel som används vid Willis–Ekboms syndrom (WED/restless legs) och vid parkinson. Kopplingen är välbelagd och antyder att hjärnans dopaminsystem kan spela en central roll vid utveckling av spelberoende, även om detta tillstånds patofysiologi ännu till stor del är oklar.

Läs mer
2022-03-01

Viktigt att ingå i det nationella kvalitetsregistret

I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenska neuroregister, där det ingår flera delregister för neurologiska diagnoser. Vet du om du ingår i ett delregister för din diagnos?

Läs mer
2022-01-17

Rollatorer vanligaste hjälpmedlet i Sverige

Socialstyrelsen har för första gången samlat statistik över förskrivna hjälpmedel. Kartläggningen visar att det är fler kvinnor än män som får hjälpmedel förskrivna. Och vanligaste hjälpmedlet är rollatorn.

Läs mer
2022-01-03

ADHD hos vuxna kopplat till en rad sjukdomar, bland annat epilepsi och parkinson

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för ADHD är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin). Tidigare studier har funnit att vuxna med ADHD löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa samband har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna som har ADHD samtidigt med en fysisk sjukdom.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet