Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Vad är atypisk parkinsonism?
Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.
Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:
- MSA (multipel systematrofi)
- PSP (progressiv supranukleär paralys)
- CBS (kortikobasalt syndrom)
- LBD (lewykroppsdemens)
Symtom vid atypisk parkinsonism
- Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
- Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
- Besvär med sväljning.
- Tankemässiga svårigheter.
Läs mer
Så hjälper musik stroke- och parkinsonpatienter
Rytm och musik ger positiva effekter för strokepatienter och andra neurodiagnoser som Parkinsons sjukdom. Det visar en ny översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Hållbart digitalt arbetsliv vid kognitiva utmaningar
Ny forskning vid Luleå tekniska universitet, av Monika Lindberg, universitetsadjunkt och filosofie doktor i arbetsterapi, belyser utmaningarna med att få ett hållbart digitalt arbetsliv men också en hållbar vardag för personer med kognitiva utmaningar.
Lunds universitet söker forskningsdeltagare för att upptäcka Parkinsons sjukdom i tid
Forskningsprojektet ska kartlägga kopplingen mellan REM-sömnstörning och Parkinsons sjukdom. Därför söker de personer över 50 år med sömnstörningar till forskningsstudien.
Magnetkamera behandlar hjärnan mot ofrivilliga skakningar med värme
Personer med ofrivilliga skakningar erbjuds nu en unik behandling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Med hjälp av en ny magnetkamera kan läkarna utföra en hjärnbehandling utan att behöva göra ett kirurgiskt ingrepp och behandlingen är klar på bara 15 sekunder.
Positiva effekter av rytm och musik vid rehabilitering
Musikbaserad rörelseterapi, enligt det som kallas Ronnie Gardiner Method, har potential att bidra till rehabiliteringen efter stroke och vid MS och Parkinsons sjukdom. Det visar en kartläggande översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Ny behandling för patienter med Parkinsons sjukdom ger hopp om ett bättre liv
För drygt ett år sedan opererade Lundaforskare in sju miljoner labbodlade hjärnceller i den första svenska patienten med Parkinsons sjukdom.
Den första subkutana behandlingspumpen för Parkinsons sjukdom är nu godkänd
Det finns ett stort behov av nya behandlingsformer för personer med Parkinsons sjukdom som har otillräcklig symtomkontroll. Vilket innebär omväxlande ofrivillig stelhet eller överrörlighet, med få stunder med normal rörlighet.
Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar
Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.
Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar
Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren, rapporterar Neurologi i Sverige.
Ny generations magnetkamera i klinisk drift på KS
Karolinska Universitetssjukhuset har invigt en ny magnetkamera i Huddinge. Det är det första sjukhuset i världen som har en ny generations magnetkamera i klinisk drift. Magnetkameran har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som någonsin använts inom rutinsjukvård.