Behandling av multipel skleros (MS)

Det finns fortfarande inte något botemedel mot MS men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av MS de senaste 20 åren.

Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt (dessa kallas sjukdomsmodulerande eller immunmodulerande). Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.

Man kan dela upp MS-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.

Injektionsbehandlingar

Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subkutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på MS-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.

Dropp

Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya MS-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.

Tabletter

Sedan 2011 har sju olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis MS. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.

"Stamcellstransplantation"

Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv MS är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med MS och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.

Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat MS-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.

Behandling mot olika symtom

De flesta symtomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid MS är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med MS-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med MS, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känslig för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).

 

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, MS och Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om MS

2021-03-30

25-åriga Louice Larsson om att leva med MS

I knappt två år har 25-åriga Louice Larsson i Ljusnedal levt med sjukdomen MS – Multipel skleros. Här är hon intervjuad av P4 Jämtland.

Läs mer

Digital intervju om forskning kring fatigue och MS

Neurostödd försking I år uppmärksammar Neuro MS-dagen med en digital intervju om en forskningsstudie för att motverka symtomet fatigue. Det kallas även hjärntrötthet och är ett vanligt symtom för alla som lever med MS - multipel skleros.

Läs mer
2021-03-23

Uppdaterad lärobok i neurologi

Professor Sten Fredriksson recenserar den nya läroboken om neurologi: "En hel del har ändrats sedan 2012 års upplaga. Intressant nog har bokens omfattning minskat något i sidantal efter en tidigare expanderande trend. Hur är det möjligt? Jo, redaktörerna har rensat bort flera kapitel (akut neurologi, hypotalamo-hypofysära sjukdomstillstånd, neuropatisk smärta, cerebral pares och synpunkter på åldrandets neurologi)."

Läs mer
2021-03-22

Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet

Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.

Läs mer
2021-03-22

Avhandling: Immunförsvaret har koppling till könshormoner

Att män drabbas hårdare av vissa infektionssjukdomar har blivit tydligt under den nuvarande covid-pandemin, där män har högre dödlighet än kvinnor. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas att en orsak till olikheterna är att det kvinnliga könshormonet östrogen spelar en roll för immunförsvaret.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet