Epilepsi

Epilepsi är ett samlingsbegrepp för tillstånd som ger en varaktig benägenhet att generera epileptiska anfall. Epileptiska anfall är att betrakta som symtom, beroende på underliggande sjukdomstillstånd i hjärnan, som kan ha mycket varierande orsak. Anfallen skiljer sig åt vad det gäller anfallens karaktär och svårighetsgrad.

Epilepsi kan ha många orsaker och uttryck. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall, som inte framkallats av tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade anfall. Även den som har haft ett oprovocerat epileptiskt anfall där risken för återfall bedöms vara hög, kan få diagnosen epilepsi.

Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska sjukdomen. Det finns i dag omkring 81 000 personer med epilepsidiagnos i Sverige, varav cirka 69 000 vuxna och cirka 12 000 barn och ungdomar (0–17 år). För många innebär epilepsi en livslång sjukdom, som påverkar livets alla aspekter. Ungefär 5 500 personer insjuknar varje år (cirka 4 000 vuxna och cirka 1 500 barn). Det är ungefär lika många män som kvinnor som lever med epilepsidiagnos i Sverige, detsamma gäller för pojkar respektive flickor.

Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid epilepsi, remissversionen

Forskning om epilepsi

Det bedrivs omfattande forskning inom epilepsiområdet. Ofta är orsaken till varför en person får epilepsi okänd. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade behandlingsmetoder, eftersom en viss andel personer med epilepsi inte blir anfallsfria med de dagens behandlingar. Många läkemedel mot epilepsi kan också påverka patientens livskvalitet på grund av biverkningar. Nya behandlingsmetoder som vagusstimulering och nya kirurgiska tekniker hjälper, men mycket återstår när det gäller att optimera behandlingen.

Responsive Neurostimulator System (RNS) är en ny medicinteknisk produkt, som fungerar som en pacemaker i hjärnan. En liten apparat opereras in i hjärnan hos patienter som inte blir anfallsfria med läkemedel. När ett krampanfall är på väg att utvecklas, utlöses elektrisk stimulering för att normalisera hjärnaktiviteten, som stoppar anfallet innan kramper uppstår. Förhoppningen är att tekniken blir ett bidrag till behandlingen av epilepsi.

Vid Lunds universitet hoppas forskare kunna genomföra försök med genterapi
redan om några år. Ofarliga virus förses med gener som producerar olika ämnen, vilka hjärnan anses ha brist på vid epilepsi. Då skulle krampbenägenheten kunna minska om detta virus söker sig till nervcellerna och börjar producera de nyttiga ämnena.

Optogenetisk teknik är en metod att styra nervceller med hjälp av ljus. Forskningen bygger idag på djurförsök och cellodlingar. Utvalda nervceller modifieras med en gen som producerar ett ljuskänsligt protein. Genom att använda blått ljus kan de nervceller som modifierats slås av eller på som en strömbrytare. Förhoppningen är att i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler vid svårbehandlad epilepsi.

Det relativt nystartade svenska behandlingsregistret för epilepsi, blir förhoppningsvis också ett sätt att kartlägga dagens vård för att kunna utveckla omvårdnaden och bättre dokumentera och utvärdera insatser, som kan förbättra livssituationen för människor med epilepsi.

Innehållsansvarig: Ingela Wettergrund

 

Relaterade nyheter

2021-11-10

Kurs i neurologi för tandläkare

Hallå där Annika Johansson på Västra kursnämnden inom Tandläkarförbundet! Ni anordnar en kurs i neurologi för tandläkare. Berätta mer – varför ordnar ni denna kurs och varför är den viktig?

Läs mer
2021-10-29

Drygt fem miljoner till forskning om läkemedel

Sara Liin, universitetslektor vid Linköpings universitet, får 5,2 miljoner kronor till ett projekt om strukturbaserad design och utveckling av nya läkemedel mot hjärtarytmi och epilepsi.

Läs mer
2021-10-21

Laserablationen av hjärntumör ger skonsammare behandling

Den första laserablationen av en hjärntumör har genomförts vid neurokirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Den nya metoden ger skonsammare behandlingar och kortare sjukhusvistelse för patienter med små hjärntumörer och svår epilepsi i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Läs mer
Temanummer
2021-10-14

Tema neurologi i Läkartidningen denna vecka

Neurologin i Sverige står i fokus för veckans utgåva av Läkartidningen, med nyhetsartiklar som omfattar totalt tolv sidor.

Läs mer
2021-10-14

Epilepsi: Att operera vaken patient kan ge färre anfall

Preliminära data tyder på att kirurgen vid vakenkirurgi kan vara »modigare« och avlägsna mer skadad hjärnvävnad, vilket ger färre epilepsianfall. En förhoppning framåt är att man även ska kunna testa minnet under operationen och då minska risken för minnesproblem.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet