Symtom vid multipel skleros (ms)

Det som kännetecknar ms är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.

Exempel på vanliga symtom:

  • Spasticitet- vilket betyder att musklerna är spända och svaga och att rörligheten är nedsatt. Vid ms är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar.
  • Balanssvårigheter
  • Synbesvär
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan
  • Trötthet sk fatigue
  • Humörsvängningar
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Värk, till exempel i händer, ben och fötter
  • Talsvårigheter
  • Sexuell dysfunktion
  • Depression
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid ms

Det är svårt att förutsäga förloppet för ms. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att ms börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande ms

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Symtomen varierar mer från dag till dag än någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns dock ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symptomet.

Sekundär progressiv ms

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv ms

Sekundär progressiv ms kallas sjukdomen när vissa restsymtom blir kvar efter ett skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv ms

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv ms

Primärprogressiv ms är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av ms sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början.

Benign (lindrig) ms

Lindrig ms börjar som en skovvis förlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet
 

Relaterade artiklar

Tre riskfaktorer
2018-07-04

Lösningsmedel och rökning kopplas till ökad risk för MS

Personer med vissa genvarianter som är kopplade till multipel skleros (MS) har mycket större risk att insjukna i MS om de även har exponerats för färg, lack eller andra lösningsmedel, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Om de dessutom varit rökare..

Läs mer
2018-07-04

Effekt av läkemedel kan fördröja behov av rullstol med sju år

Ny behandling vid primärprogressiv ms förväntas fördröja behov av rullstol med sju år. För en person som har primärprogressiv ms, där funktionsnedsättning ackumuleras dubbelt så fort som vid skovvis ms, betyder sju år utan behov av rullstol att tiden kan förlängas för ett oberoende liv.

Läs mer
2018-06-19

Mekanism som styr risk för att få multipel skleros är identifierad

Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (ms) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för ms. Maja Jagodic, forskare vid Karolinska Institutet förklarar.

Läs mer
2018-06-18

Hur fungerar olika behandlingar på lång sikt?

COMBAT-MS är en forskningsstudie med målet att göra en vetenskaplig jämförelse av olika behandlingsalternativ för multipel skleros (ms). Syftet med COMBAT-MS är att ta fram information om långtidseffekter, patientnöjdhet och biverkningar för alla ms-behandlingar.

Läs mer
2018-05-29

Rekommendation av läkemedel vid ms tas bort ur Kloka listan

Stockholms läns läkemedelskommitté har beslutat att ta bort rekommendationen för vilka läkemedel som patienter med multipel skleros (MS) bör behandlas med. Bakgrunden är att läkemedelsbehandling som ges utanför godkänd rekommendation inte omfattas av Läkemedelsförsäkringen.

Läs mer