Vanlig MS-behandling kopplas till ökad risk för tarmsjukdom
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt förekomsten av nydebuterad inflammatorisk tarmsjukdom hos patienter med skovvis förlöpande MS som får anti-CD20-behandling. Det visar en svensk registerstudie publicerad i JAMA Neurology.
I takt med att anti-CD20-behandling blivit allt vanligare har det kommit rapporter om patienter som utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom, vilket har väckt oro bland neurologer. Större studier har dock hittills saknats. Den nya studien är den första populationsbaserade studien som systematiskt har undersökt sambandet.
Forskarna analyserade nästan 14 000 behandlingsepisoder hos personer med skovvis förlöpande MS i svenska register. Behandling med rituximab jämfördes med tre andra högeffektiva MS-läkemedel: natalizumab, dimetylfumarat och fingolimod. Rituximab tillhör gruppen anti-CD20-läkemedel och är idag den vanligaste sjukdomsmodifierande behandlingen mot MS i Sverige.
Låg risk
Inflammatorisk tarmsjukdom var vanligare bland personer som behandlades med rituximab än bland dem som fick någon av jämförelsebehandlingarna, även när hänsyn togs till hur länge patienterna följdes. Samtidigt var den absoluta risken låg. Färre än två procent av patienterna i samtliga behandlingsgrupper utvecklade inflammatorisk tarmsjukdom inom tio år efter behandlingsstart.
Resultaten visar att det är en potentiell biverkning som bör vägas in när MS-behandling väljs. Samtidigt behöver den ökade risken ställas mot behandlingens nytta för den enskilda patienten. Anti-CD20-läkemedel är bland de mest effektiva behandlingarna för att förebygga MS-skov, säger Peter Alping, forskare vid institutionen för medicin, Solna och studiens sisteförfattare, till publikationen KI Nyheter.