Diagnosnyheter

2023-01-10

Daniel Bergström

När jag var 15 år blev jag allvarligt sjuk och läkarna trodde först att det var lunginflammation. Men efter att jag fick hjärtstillestånd i oktober 1992, såg läkarna att mitt hjärta var mer än dubbelt så stort som det borde. Jag hade kraftig hjärtsvikt och höll på att dö.

Läs mer
2023-01-05

Kan neurotoxiska metaller från sura sulfatjordar i västra Finland bidra till MS?

Ungefär 3 miljoner människor levde med diagnosen multipel skleros (MS) över hela världen år 2022, och antalet ökar långsamt. Man har sedan tidigare sett en ökad förekomst långt från ekvatorn och särskilt hög förekomst i de skandinaviska länderna. Den högsta förekomsten i världen återfinns i västra Finland. Kan denna lokala anhopning av fall ge ledtrådar till vad som orsakar sjukdomen? Det undrar två forskare enligt en artikel Läkartidningen.

Läs mer
2023-01-04

Personer med epilepsi extra hårt drabbade

Redan i oktober 2022 hade fler läkemedel restnoterats än under hela föregående året. Patienter med epilepsi är en grupp som drabbats hårt.

Läs mer
2022-12-16

Ostadig gång hos äldre kan bero på NPH

Många äldre har problem med ostadig gång. Men inget säger att alla måste ha det så. Ungefär en femtedel av äldre med gångbesvär har en speciell typ av neurologisk förklaring till sina problem (NPH) – vilket innebär att det kan gå att få behandling, enligt forskning.

Läs mer
2022-12-14

Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson

Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie som Neurologi i Sverige refererar till.

Läs mer
2022-12-14

Forskning om inflammation och koagulation vid kavernom

Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare från Uppsala universitet har visat att vita blodkroppar och proteinstrukturer som är kopplade till immunsvaret ansamlas i anslutning till de missbildade kärlen.

Läs mer
2022-12-14

Tre fakta om ALS – forskaren Arvin Behzadi förklarar för Svt

ALS är en svårbedömd sjukdom med symptom som ofta liknar andra sjukdomar. Ofta tar det lång tid innan sjukvården kan ställa rätt diagnos.

Läs mer
2022-12-13

Att bota svår epilepsi genom operation, en underutnyttjad behandling

Kristina Källén installerades som professor i klinisk medicin med inriktning mot neurologi vid Lunds universitet i oktober 2022. Läs hennes egen text om sin forskning.

Läs mer
2022-12-13

Avhandling om knäkontrakturer vid CP

Ett vanligt symtom vid cerebral pares (CP) är knäkontrakturer. Men exakt hur vanliga de är och vilka faktorer som påverkar uppkomsten har inte varit helt kända. Inte förrän nu, då en ny avhandling gör en djupdykning i detta.

Läs mer
2022-12-06

Grundforskning till gagn för ALS-patienter

Vissa nervceller är motståndskraftigare mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS. Forskare vill därför identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller och på så sätt stärka nervceller som lätt degenererar.

Läs mer
2022-12-05

Ibland kan det vara bra att gå baklänges

Att gå baklänges ger många fördelar. Går gör vi hela tiden och det är bra för oss, men vad händer om vi utmanar kroppen och hjärnan och börjar gå baklänges? Det kräver mer uppmärksamhet och kan ge hälsofördelar.

Läs mer
2022-12-05

Carinas kamp för att ALS-sjuke maken skulle få vård: "Vi fick slåss"

Carina Grunditz man har levt med ALS i åtta år.

Läs mer
2022-12-02

Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson

Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2022-11-30

Mest prioriterade forskningsfrågorna om ryggmärgsskador

Hur kan problem med andningen förebyggas för personer som lever med ryggmärgsskada? Hur bör mag- och tarmbesvär behandlas? Och vilket stöd behöver närstående? Det är några av de prioriterade forskningsfrågor som Ryggmärgscentrum Göteborg vid Göteborgs universitet nu har identifierat.

Läs mer
2022-11-30

Min man har ALS – lång intervju med paret bakom Stoppa ALS

Neurostödd försking Mitt i småbarnsåren drabbades Sebastian Penner, då 37 år, av obotliga nervsjukdomen ALS. Tillsammans med frun Kristin Stamyr startade han tillsammans med Neuro insamlingsorganisationen Stoppa ALS, som hittills bidragit med över två miljoner till forskning om ämnet. I en intervju med MåBra berättar paret om hur det är att leva med sjukdomen, både som drabbad och anhörig.

Läs mer