Nyheter
Min man har ALS – lång intervju med paret bakom Stoppa ALS
Mitt i småbarnsåren drabbades Sebastian Penner, då 37 år, av obotliga nervsjukdomen ALS. Tillsammans med frun Kristin Stamyr startade han tillsammans med Neuro insamlingsorganisationen Stoppa ALS, som hittills bidragit med över två miljoner till forskning om ämnet. I en intervju med MåBra berättar paret om hur det är att leva med sjukdomen, både som drabbad och anhörig.
Grönt ljus för stamcellsbaserad parkinsonstudie
Läkemedelsverket har godkänt en ansökan om att få inleda en klinisk fas I och en fas IIa-studie om Parkinsons sjukdom. Målet med studierna är att undersöka om transplanterade nervceller, som bildar dopamin och som genererats från embryonala stamceller, kan ersätta de nervceller som förstörs vid insjuknande.
Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade
I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av mättat fett kan kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom och att ALS-patienter i hög grad lider av depression innan de får sin diagnos.
Börje Salming har gått bort
Börje Salming var en ikon och en fantastisk förebild som har betytt så oerhört mycket för så många. Vi sänder våra djupaste kondoleanser till hans familj.
Stark återaktivering av virus kan vara bakgrund till ME/CFS
Patienter med ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) har svår trötthet med ansträngningsutlöst kollaps, smärta och sömnstörningar. Omkring 40 000 svenskar kan vara drabbade, och flertalet har svår funktionsinskränkning och låg livskvalitet. Orsaken har varit omstridd även om virusteorin är vanlig, dock utan specifika fynd. Symtomen vid ME/CFS liknar i hög grad dem vid följdtillstånd efter covid-19.
Immunceller hos ALS-patienter kan förutsäga sjukdomsförloppet
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.
Ny avhandling om vuxna som lever med ryggmärgsbråck
Martina Bendt är doktorand vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska institutet. Hon har forskat om vuxna personer som lever med ryggmärgsbråck.
Fysiskt aktiva har större chans att överleva vid hjärnblödning
Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning. Att vara fysiskt aktiv minskar också risken att drabbas av svåra symtom om olyckan väl är framme. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.
ALS är en fruktansvärd sjukdom – och byråkratin gör den värre
Hanne Kjöller i DN: ALS är en grym sjukdom. Och att den korta tid som återstår i livet ska gå ut på att brottas med byråkratin är ovärdigt.
Långvarig smärta underskattad riskfaktor för hjärt–kärlsjuklighet
En ny studie visar att personer med långvarig smärta har en påtagligt ökad risk att utveckla hjärt–kärlsjukdom jämfört med personer utan smärta. Forskarna skriver själva om resultatet i Läkartidningen.
Epilepsi och långvarig smärta blir nya vårdförlopp
Epilepsi och långvarig smärta är två hälsotillstånd med stora patientgrupper där vården idag är ojämlik.
Skådespelaren Christina Applegate i intervju om sin MS-diagnos: “Jag är förbannad”
Efter att ha fått diagnosen MS förra året öppnar Christina Applegate upp om sjukdomen. “Jag önskar att jag hade varit mer uppmärksam. Men hur skulle jag ha kunnat veta?”, säger skådespelerskan i en intervju med The New York Times.
Claes-Göran, 82, har levt med ALS i 52 år
När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt längst med sjukdomen. Se nyhetsinslaget med Neuromedlemmen och diagnosstödjaren Claes-Göran Berndt.
Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet
Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.