Diagnosnyheter

2022-11-18

Ny avhandling om vuxna som lever med ryggmärgsbråck

Neurostödd försking Martina Bendt är doktorand vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska institutet. Hon har forskat om vuxna personer som lever med ryggmärgsbråck.

Läs mer
2022-11-16

Fysiskt aktiva har större chans att överleva vid hjärnblödning

Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för hjärnblödning. Att vara fysiskt aktiv minskar också risken att drabbas av svåra symtom om olyckan väl är framme. Det bekräftas av en ny studie från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.

Läs mer
Hanne Kjöller i DN:
2022-11-10

ALS är en fruktansvärd sjukdom – och byråkratin gör den värre

Hanne Kjöller i DN: ALS är en grym sjukdom. Och att den korta tid som återstår i livet ska gå ut på att brottas med byråkratin är ovärdigt.

Läs mer
2022-11-09

Långvarig smärta underskattad riskfaktor för hjärt–kärlsjuklighet

En ny studie visar att personer med långvarig smärta har en påtagligt ökad risk att utveckla hjärt–kärlsjukdom jämfört med personer utan smärta. Forskarna skriver själva om resultatet i Läkartidningen.

Läs mer
2022-11-09

Epilepsi och långvarig smärta blir nya vårdförlopp

Epilepsi och långvarig smärta är två hälsotillstånd med stora patientgrupper där vården idag är ojämlik.

Läs mer
2022-11-07

Skådespelaren Christina Applegate i intervju om sin MS-diagnos: “Jag är förbannad”

Efter att ha fått diagnosen MS förra året öppnar Christina Applegate upp om sjukdomen. “Jag önskar att jag hade varit mer uppmärksam. Men hur skulle jag ha kunnat veta?”, säger skådespelerskan i en intervju med The New York Times.

Läs mer
2022-11-07

Claes-Göran, 82, har levt med ALS i 52 år

När Claes-Göran Berndt var i 30-årsåldern fick han den obotliga sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Läkaren sa att han kunde räkna med att leva i två och ett halvt år. Nu är han 82 år och en av de i världen som levt längst med sjukdomen. Se nyhetsinslaget med Neuromedlemmen och diagnosstödjaren Claes-Göran Berndt.

Läs mer
2022-11-04

Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet

Neurostödd försking Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2022-11-02

Stockholm saknar fungerande öppenvård för neurologi

En läkare har enligt Läkartidningen larmat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om att Region Stockholm inte har någon fungerande öppenvård för neurologi. Det ökar trycket på slutenvården, och på Södersjukhuset, Sös, har flera läkare slutat. Nu vidtar regionen ett antal åtgärder.

Läs mer
2022-11-02

Har studerat 109 graviditeter hos kvinnor med ryggmärgsskada i Sverige

Aktuell forskning från Region Värmland visar att det som regel går bra för mor och barn i samband med graviditet hos ryggmärgsskadade. Skillnaden jämfört med normalbefolkningen är i de flesta fall marginell.

Läs mer
2022-11-02

Avhandling om elever med rörelsehinder som upplever utanförskap

Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Forskaren Emil Bernmalms avhandling, vid Lunds universitet, visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process:

Läs mer
2022-11-02

Effektivare metod ger svårt ryggmärgsskadade andningen tillbaka

Som första sjukhus i landet inför nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlingen diafragmapacing. Genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp och en sorts pacemaker för diafragman kan svårt ryggmärgsskadade patienter få andningen tillbaka – något som tidigare krävde en stor och kostsam operation.

Läs mer
2022-11-02

Tandborstning ett problem för många med Huntingtons sjukdom

Att borsta tänderna varje dag kan vara svårt för den som drabbats av Huntingtons sjukdom. Men rätt hjälp kan göra stor skillnad.

Läs mer
2022-11-02

ABC om idiopatisk normaltryckshydrocefalus

Översiktsartikel i Läkartidningen: 1965 rapporterades första gången om kliniska fynd hos vuxna patienter som led av kronisk symtomatisk hydrocefalus, i dag kallat idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), men som hade normalt intrakraniellt tryck uppmätt vid provtagning på ryggmärgsvätskan, och hur dessa patienter förbättrades efter shuntoperation.

Läs mer
2022-11-02

Ny avhandling följer symptom hos barn med cerebral pares

Varje år får ca 200 barn i Sverige diagnosen cerebral pares (CP). Ett vanligt bekymmer för barn som växer upp med diagnosen är försämrad rörlighet i lederna– så kallade kontrakturer. Nu har en ny avhandling från regionen kartlagt risker och uppkomst av kontrakturer hos barn med cerebral pares.

Läs mer