Nyheter
Poddtips: Kan MS botas?
När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt. Tomas Olsson gästar Karolinska institutets podd Medicinvetarna för att prata om multipel skleros, MS.
Vener bakom missbildade blodkärl i hjärnan enligt ny forskning
Vid sjukdomen kavernöst angiom uppstår missbildade blodkärl i hjärnan, ryggmärgen eller ögats näthinna. Forskare vid Uppsala universitet kan nu visa på molekylär nivå att det är i venernas celler som förändringarna uppkommer. Det här ger ny kunskap om sjukdomen vilket skapar möjligheter för att utveckla bättre behandlingar för patienter. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Försvarsmakten utreder förekomsten av ALS bland utlandsveteraner
Varje år drabbas drygt 200 personer i Sverige av amyotrofisk lateralskleros, ALS. Försvarsmaktens personal är inget undantag. Men finns det en överrepresentation bland utlandsveteraner?
Läkartidningen: Multipel skleros och covid-19 – kunskapen ännu begränsad
Inget stöd för att MS ökar risken för covid-19, men fortfarande oklart hur MS-behandlingar påverkar covid-19-förloppet. Det skriver tre neurologer i Läkartidningen.
Programledaren om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”
I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av en stroke. Nu berättar hon i Fråga doktorn om det snabba omhändertagandet på universitetssjukhuset i Umeå.
Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom
I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.
Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar
Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.
Fotbollsspelaren Lotta Schelins oro för Huntingtons sjukdom
Lotta Schelin, 36, är en av Sveriges största fotbollsspelare genom tiderna. Men hon bär på ett tungt arv, en ovanlig sjukdom som löper i familjen, Huntingtons sjukdom. När hennes mamma fick diagnosen kom skräcken över henne, berättar hon enligt en artikel i tidningen Hänt.
Forskning om zink- och kopparjoner kan ge svar om MS
Forskare vid Chalmers och Hebreiska universitetet i Jerusalem (HUJI), Israel, har upptäckt ett sätt att mäta komplexa förändringar i jonkoncentrationer som är relevanta för en serie neurofysiologiska störningar, som till exempel multipel skleros (MS).
Ny mekanism för att påverka nervimpulser upptäckt
Forskare i Linköping har upptäckt en ny mekanism för hur substanser kan öppna en viss typ av jonkanaler i hjärnan och därmed reglera nervimpulser. Upptäckten kan bidra till utvecklingen av framtida läkemedel för till exempel smärta och epilepsi.
Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke
Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke - utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.
Covid-19 infektionen och MS
Jan Lycke och Magnus Gisslén ger bakgrunden till covid-19-sjukdomen samt tittar på vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.
”En svår känsla mött på rätt sätt kan göra oss mer levande.”
I sin bok Jag kan ha fel (Bonnier fakta), som han skrivit tillsammans med Caroline Bankler och Navid Modiri, berättar han om sjukdomen, kärleken till frun Elisabeth och om hur han vill fortsätta att leva till slutet, inte ”stänga dörren och sluta delta”, trots den svåra sjukdomen.
Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom
Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på